Kategori: Ledare

Är glaset halvtomt eller halvfullt? Efter att ha varit på Köttriksdagen med många inspirerande möten svarar jag självklart halvfullt. Stigande avräkningspriser och efterfrågan på svenskt kött gör att allt fler ser möjligheter. Nils Eld, som ihop med Joel Andersson på Dikor i Örebro AB har utsetts till Årets Nötköttsföretagare, skulle nog få det till att glaset är fullt: ”Det finns ingen bättre tid än nu att satsa på dikor.” Men även om de är inne på sitt femte stall kan vi för hela Nötköttsverige ännu inte prata om någon byggboom. Enligt den senaste koräkningen i juni fortsätter dikorna att minska.

Skriverierna om korna och klimatet började när FN-rapporten Livestock long shadow kom 2006. De första åren var det en tuff match för kon att försvara sig mot stämpeln som klimatbov. Men i detta hållbarhetstema lyfter vi kossans revansch. Nötkreatur får idag i stället mycket cred. De skapar biologisk mångfald och deras vallfoder bidrar till jordhälsa. Nötköttsproduktion kan bedrivas i hela landet och är en robust form av lantbruk. Viktigt inte minst i dagens oroliga värld där beredskapsfrågan väckts till liv.

I januari är det alltid fullt på gymmet. Det är alla nyårslöften som ska uppfyllas. Men redan en bit in i februari brukar manfallet vara tydligt. Många har gått ut för hårt och de uppsatta målen har redan getts upp.

Det gamla uttrycket ”Ryssen kommer” har aktualiserats med Ukrainakriget. Det har fått Sverige att gå med i Nato och rusta försvaret. Att inse behovet av att öka självförsörjningsgraden av mat och uppmana hushållen att preppa för att bli mer robusta.

En gammal rådgivare hade parollen ”kvigor som är på bete när älgjakten börjar är lovligt byte”. Tillspetsat för att lyfta vikten av att inte ha kvar kvigor ute på dåligt bete. Uttrycket satte sig. Men ny erfarenhet, bland annat efter torkåret 2018, visar att höstbete fungerar, om det är bra bete. Det finns till och med innovativa lantbrukare som tänjer gränserna med vinterbete. Och en gräsrotsrörelse har vuxit fram kring regenerativt bete som ser på rator med nya ögon.

En och annan höjer kanske på ögonbrynen och undrar varför vi skriver om forskning om labbkött. Nej, jag ser inte en framtid där stall görs om för att inrymma mogningstankar i stället för nötkreatur. Men det kan vara bra med spaning på det som beskrivs som potentiella konkurrenter.