Ämne: Produktion

Fler behöver räkna på produktionskostnaden för att hitta den mest kostnadseffektiva uppfödningen på den egna gården. Tillgång och kostnad för kalven, avräkningspris för slaktdjuren samt kostnad för foder och stallplats är några faktorer som påverkar beslutet.

En ökad andel köttrassemin i mjölkbesättningarna är en vinn-vinn för både mjölk- och nötköttsproducenten. Att skräddarsy kalvarna ger både bättre liv- och slaktdjur och minskar bristen på nötkött.  

I Jordbruksverkets förslag på mål för svensk livsmedelsproduktion vill man se en ökad produktion av kött och mjölk. I förslaget ligger en ökning för nötkött från en självförsörjningsgrad på 57 procent 2024 till 65 procent 2035.

Slaktpriserna stiger och på många håll i landet är det ett bra skördeläge. Det gäller såväl vallfoder som spannmål och halm.

Fram till 15 september kan ungnötsuppfödare anmäla sig för att tävla i Nöttoppen 2025. Målet med tävlingen är att uppmuntra till att följa upp och förbättra produktionsresultaten.

I Nötkött nummer 5 med tema Inomgård har vi extra fokus på dikon. Att det finns en framtidstro i dikobesättningarna är viktigt för att få fram kalvar och möta efterfrågan på svenskt nötkött.

I december 2024 fanns det 12 000 färre kor än samma tid året innan. Av dessa var 7 000 dikor och 5 000 mjölkkor.

89 gårdar var med i kontrollprogrammet för utegångsdjur utan ligghall i vintras. Det är en fyrdubbling jämfört med vid starten 2010/11.

Under förra året minskade antalet ekologiskt hållna djur för samtliga lantbruksdjur.

I vårens Lantbruksbarometer målades en ganska mörk bild över framtidstro och investeringsvilja upp i nötköttsproduktionen. En bild som Jocke Andersson, Harparboda gård, inte känner igen sig i.