Förr tyckte jag att det var tråkigt att forskare var så försiktiga i intervjuer. Ett nytt fenomen är att de uttalar sig bergsäkert, även i frågor utanför sina egna områden. Gränsen suddas ut mellan åsikter och fakta. Experterna i arbetet med Nya nordiska näringsrekommendationer, NNR, har pekat ut köttkonsumtionen som klimatbov. Det är ett trovärdighetsproblem att forskare med klara åsikter mot animalieproduktionen fått ta fram underlaget.
Bilden av nötkreaturen som klimatbov har annars nyanserats sedan FN-rapporten ”Livestock’s long shadow” kom 2006. Man gick ut hårt utifrån ett osäkert underlag. Något som Emma Frans, som är medicinsk forskare, belyst i boken ”Expertparadoxen”. Jag minns hennes exempel, larmet om en svältkatastrof på 70-talet. Fyra miljarder människor på jorden – så många skulle maten inte räcka till. Det var en felräkning. Enligt Emma Frans bör varningsklockor ringa kring trovärdigheten när forskare är tvärsäkra, har investerat prestige och gör framtidsprognoser i komplexa frågor.
Nej, jag är ingen klimatförnekare. Sommarens torka följt av intensivt regn är en påminnelse om att klimatet förändras, här är forskarna eniga. Men allt fler röster höjs för att vi måste skilja svart från grön metan som ingår i ett kretslopp. Landsbygdsminister Peter Kullgren har slagit fast att Livsmedelsverket ska ta ett bredare hållbarhetsperspektiv när de tar fram de svenska kostråden utifrån NNR och bortse från deras analys av miljö och klimat. Ukrainakriget gör att det känns logiskt att tänka på vår självförsörjningsförmåga. Lite bondförnuft i all expertis.