Peter Kullgren instämmer i kritiken mot nordiska kostråd

När de nya nordiska näringsrekommendationerna ska omvandlas i svenska kostråd har regeringen lyssnat på kritiken och ger Livsmedelsverket i uppdrag att fokusera på näringsråden och till 30 april 2024 ta ett bredare hållbarhetsperspektiv.

Text Ann Christin Olsson

I Nötkött nummer 1 i år skrev vi om de nya nordiska näringsrekommendationerna, NNR, som är på gång. Dessa kommer att presenteras den 20 juni. Nytt den här gången är att även hållbarhet utifrån ett miljöperspektiv lytfs fram, förutom de näringsmässiga aspekterna.

Att inte alla hållbarhetsfrågor hanteras, till exempel även biologisk mångfald, ländernas självförsörjningsförmåga och förutsättningarna för nordiskt lantbruk, har fått flera organisationer att reagera. Bland annat har arbetet med de nya näringsrekommendationerna skarpt kritiserats av Nordens bondeorganisationers centralråd, där LRF och Svenskt kött ingår.

– Näringsrekommendationerna påverkar oftast inte gemene man, men de ligger till grund för hur man planerar måltiderna i offentliga kök, till exempel i skolor och på sjukhus, så det är väldigt oroväckande om man inte får alla fakta kring klimat, hållbarhet och nutrition rätt, sa Isabel Moretti, verksamhetsledare på Svenskt kött i Nötkött nummer 1.

I torsdags kom ett pressmeddelande med regeringens ställningstagande. Livsmedelsverket får i uppdrag att uppdatera de svenska kostråden med hänsyn till de nationella förutsättningarna och ska särskilt beakta hur kostråden, utöver att stärka folkhälsan, kan bidra till försörjningsförmåga i händelse av kris, fördelarna med animalieproduktion och vilka livsmedel Sverige har goda naturgivna förutsättningar att producera.

Peter Kullgren. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

– Inte minst blir detta viktigt när man sätter frågan om livsmedelsproduktion och konsumtion i relation till det pågående ryska aggressionskriget mot Ukraina och hur det slagit mot de internationella leveranskedjorna. Vi har ett ansvar att kunna säkerställa att vår befolkning har tillgång till en näringsriktig kost i såväl fredstid som kristid, säger landsbygdsminister Peter Kullgren i pressmeddelandet.

I uppdraget ingår även att analysera de miljömässiga hållbarhetsaspekterna som har integrerats i NNR, möjliga konsekvenser samt komplexiteten som finns mellan olika avvägningar.

– Utifrån vårt nationella perspektiv skulle Sverige behöva gå mot att öka sin animalieproduktion – inte minst för att kunna hävda och restaurera betesmarker. Nötköttsproduktion är just en sådan produktionsform som vi har goda naturgivna förutsättningar för – och då är det rimligt att detta också sätter sin prägel på vår kosthållning. Därför behöver de aspekterna rymmas i kommande svenska kostråd. Mer närproducerat – helt enkelt, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

 Idag, lördag den 17 juni har Peter Kullgren en debattartikel i Aftonbladet där han är mer tydlig i sin syn på NNR:

”Inte minst den onyanserade kritik av framför allt nötkött som framkommer i rapporten är något som många med rätta kritiserat. Regeringen har därför beslutat att den svenska implementeringen av NNR23 i våra nationella kostråd enbart ska utgå ifrån de näringsfysiologiska delarna av studien och att råden i övrigt ska bidra till att stärka vår försörjningsförmåga, beakta fördelarna med animalieproduktion och utgå ifrån vad vi i Sverige har goda naturliga förutsättningar att producera.”

Fakta om NNR:

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR, är ett samarbete mellan de nordiska länderna i det Nordiska ministerrådet. I rekommendationerna fastställs riktlinjer för kostsammansättning och rekommenderade intag av näringsämnen. Rekommendationerna baseras på ett vetenskapligt underlag och beskriver kost som är bra för hälsan.