En och annan höjer kanske på ögonbrynen och undrar varför vi skriver om forskning om labbkött. Nej, jag ser inte en framtid där stall görs om för att inrymma mogningstankar i stället för nötkreatur. Men det kan vara bra med spaning på det som beskrivs som potentiella konkurrenter.
Projektet om labbkött i Danmark startade med klimatargument. När man väger in fler hållbarhetsaspekter, som det idag högaktuella beredskapsperspektivet, känns det som att nötkreaturen slår labbköttet med hästlängder. Om det skulle bli svängningar i energiförsörjningen torde det vara lättare att hålla i gång nötköttsproduktionen. På engelska kallas nötkreatur till och med ”livestock”. De har i alla tider varit just ett levande lager.
Precis som Isabel Moretti på Svenskt Kött skriver i sin spaning på sidan 66 är det mycket som talar för nötköttet. Hon lyfter också behovet att få fler unga att satsa på nötköttsproduktion. Precis som Amandus Gunnarsson som berättar om sitt generationsskifte på sidan 50.
Samtidigt som synen på kött börjar bli mer positiv åkte båda mina ögonbryn upp när Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann i mars gick ut i en debattartikel i DN med rubriken: ”Hela Norden borde införa skatter på kött och socker”. Svaret från Sveriges, Norges och Finlands ministrar med ansvar för jordbruk kom dock direkt: ”Helt fel väg att gå fram med en nordisk köttskatt”. Bland annat med argumentet att värna nordisk försörjningstrygghet. Det är glädjande att det finns bondförnuft också bland beslutsfattarna. Nötköttet förtjänar att uppskattas, inte beskattas.