Effektivare arbete efter forskningsstudie

Automatisk ströning, storleken på besättningen och hur betesmarkerna ser ut har betydelse för arbetstiden i dikoproduktionen enligt en ny studie. På Hägernäs gård har Harald Eriksson ett genomtänkt arbetssätt för att minska arbetstiden.

Text, Foto Camilla Olsson

Det här är förkortade artiklar från tidningen Nötkött. Hela artiklarna hittar du i nummer 4 2023 eller i e-tidningen (så här loggar du in).

I den nya studien om arbetstid har Kristina Holmström, industridoktorand vid Hushållningssällskapet Sjuhärad och vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa på Sveriges lantbruksuniversitet, undersökt arbetstidsåtgången inom svensk dikoproduktion och jämfört olika besättningsstorlekar och betesstrukturer. Syftet är att visa på möjligheter att minska arbetstidsåtgången per ko.

Gårdarna i studien delades in i tre olika besättningsstorlekar: 20–50 kor, 51–100 kor och fler än 100 kor. Under ett år registrerade lantbrukarna och eventuella anställda tiden för arbetsuppgifterna på gården under olika kategorier i en app på mobiltelefonen. Datan från lantbrukarna delades sedan in i tre perioder: kalvningsperiod, betesperiod och stallperiod (ej kalvning).

Antalet kor påverkar tiden

Studien visar att lantbruk som la få arbetstimmar per ko under året generellt la mindre tid på varje enskild arbetsuppgift. Medan lantbruk som la många arbetstimmar per ko under året också la mycket arbetstid på varje uppgift. Den viktigaste faktorn som påverkade den dagliga arbetstidsåtgången över året var antalet kor och om strömomentet var automatiserat.

Kristina Holmström, industridoktorand vid Hushållningssällskapet Sjuhärad och vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa på Sveriges lantbruksuniversitet, har i forskningsstudien ”Labour in suckler cow herds – a study on enterprises in southern Sweden” hur mycket arbetstid som går åt inom dikoproduktion. Foto: Privat.

– Spridningen bland svaren var enorm, det finns inget entydigt svar hur man kan spara tid utan det är mer gårdsspecifikt. Det vi kunde se var att mekaniseringsgraden och antalet stallar påverkade, säger Kristina Holmström.

Begränsad arbetstid

Harald Eriksson, dikoproducent i Riddarhyttan i Västmanland, deltog i tidsstudien. Eftersom han också har ett arbete utanför gården är tiden han kan lägga på dikoproduktionen begränsad. Under åren har han hittat flera tidsbesparande åtgärder, bland annat genom att anlägga en ny körväg på gården för att få en effektivare rutt och att leja in flera maskintjänster istället för att investera i nya maskiner när de gamla behövde bytas ut. Ett annat exempel är utfodringen.

LÄS MER: Läs hela artikeln om hur Harald Eriksson har minskat sin arbetstid här (i tidningen Nötkötts e-tidning)

– När jag utfodrar och korna står och äter vid foderbordet kan jag snabbt se om någon saknar något öronmärke och åtgärda det. Man behöver tänka på strukturen, säger han.

I forskningsstudien var generellt de arbetsuppgifter som krävde mest tid tillsyn av djur på bete och att vattna djuren på bete. Det upptog nästan hälften av den totala arbetstiden under betessäsongen.

LÄS MER: Hela artikeln om arbetstidsstudien läser du här (i tidningen Nötkötts e-tidning)