För att minska problemen vid slaktanmärkningar vill landets slakterier att Livsmedelsverket gör lantbrukarna till kontrollobjekt. En ny utredning ska se över kontrollen i livsmedelskedjan.
Nötkött har tidigare berättat om flera fall där djurkroppar har kasserats efter slakt efter beslut från Livsmedelsverkets veterinärer och där det har varit svårt för lantbrukare att få gehör för sina överklaganden. Att Livsmedelsverkets veterinärer inte längre ger besked om kassation till djurägaren är enligt myndigheten en del av ett effektiviserings- och förenklingsarbete från 2013/2014.
Den som inte håller med om Livsmedelsverkets beslut kan överklaga. Fram till november 2013 motsatte sig inte myndigheten lantbrukarnas klagorätt. Därefter började Livsmedelsverket argumentera för att lantbrukarna inte har klagorätt. Förändringen skedde när Kristina Ohlsson, tidigare chefsjurist numera avdelningschef på Livsmedelsverket, blev ansvarig för överklagandena.
Gjorde en utredning
— Till en början följde jag den praxis som vi hade haft när det gäller klagorätt av kassationsbeslut. Sedan gjorde vi en rättsutredning och kom fram till att övervägande skäl talar för att djurägarna inte har talerätt och inte rätt att överklaga och kom fram till att vi skulle framföra den synpunkten till förvaltningsdomstolen. Domstolen delade den bedömningen, säger hon.
Nötkött begärt att få ta del av rättsutredningen men inte fått det.
Livsmedelsverket hävdar att det alltid har varit slakterierna som myndigheten har kontrollerat och därmed haft som kontrollobjekt. Landets åtta största slakterier och Svenska Köttföretagen håller inte med. Hösten 2022 uppmanade de Livsmedelsverket i ett brev att åter göra lantbrukaren till kontrollobjekt. Hittills har de inte fått något skriftligt svar.
Tycker att myndigheten ska förklara
Hans Agné, vd för Svenska Köttföretagen, anser att det blir fel när beslut om exempelvis kassation från myndigheten hamnar hos slakterierna. I stället anser han att det borde komma till lantbrukaren.
— Slakterierna kan inte förklara varför djuret slogs ut, det måste Livsmedelsverkets personal svara på och därför menar vi att dialogen måste ske mellan ägaren och den som har fattat beslutet och det är inte slakterierna som har tagit beslutet.
Hur slakterierna fick reda på den nya ordningen vet inte Kristina Ohlsson.
— Vad jag minns har vi inte gjort några särskilda informationsinsatser till slakterierna, säger hon.
Vad händer med lantbrukaren om slakteriet inte vill överklaga Livsmedelsverkets beslut?
— Det är en avtalsrättslig fråga mellan slakteri och lantbrukare.
Jobbar för förändring
Gård & Djurhälsan, LRF och slakteribranschen har länge jobbat för att få till stånd en förändring när det gäller slaktanmärkningar och Livsmedelsverkets syn på kontrollobjekt. Innan jul tillsatte regeringen en utredning som ska se över hur kontrollen inom livsmedelskedjan är organiserad och kontrollerad. I direktivet till utredningen lyfter regeringen ansvarsfördelningen mellan kontrollmyndigheter och att det får påverkan på lantbrukare som riskerar att hamna i kläm.
— Det är tydligt att det finns saker som ska belysas och tittas igenom på olika sätt, säger utredaren och riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD).
Utredningen ska redovisas senast 31 mars 2025.
Hela första artikeln om slaktanmärkningar och Livsmedelsverket kan du läsa i Nötkött nummer 12 2023 (e-tidningen).
