Fall om slaktanmärkning drivs i domstol

Janne Eriksson fick ett djur kasserat efter beslut från Livsmedelsverkets veterinär. Något han har överklagat men det råder delade meningar om han har rätt att göra det.

Text Camilla Olsson
Foto Ann Christin Olsson

Det här är en förkortad version av artikeln. Hela artikeln kan du läsa i Nötkött nummer 12 2023 (e-tidningen).

Snöborg gård i Dalarna har en stor nötköttsproduktion och under 2023 kommer gården att ha skickat cirka 340 tjurar till slakt. Var femte vecka skickas 30 djur till slakt och 6 april i år var inget undantag.

Men den här gången kasserades och destruerades en av slaktkropparna efter beslut från Livsmedelsverkets veterinär på slakteriet. Tolv dagar senare fick Janne Eriksson på Snöborg gård beskedet från slakteriet via brev. Tidigare hade myndighetens veterinärer som rutin att ringa djurägare om sådana besked. Men enligt Livsmedelsverket har rutinen upphört eftersom det var en serviceåtgärd som gick utöver kraven som ställs på myndigheten. Det ansågs ansågs för tidskrävande och och togs därför bort i samband med ett effektiviseringsarbete.

Beslutade om kassation

Någon ytterligare information fick Janne Eriksson inte förrän hans djurhälsoveterinär från Gård och Djurhälsan pratade med Livsmedelsverkets veterinär. I det samtalet framkom att veterinären efter slakt hade observerat en blödning på hjärtklaffen och misstänkte akut hjärtklaffsinflammation, endokardit, och att det fanns risk för blodförgiftning. Därför beslutade veterinären om kassation. Dock fanns inte någon synlig pålagring på hjärtklaffen, vilket enligt Ulrika Rockström, veterinär och huvudansvarig för nationella obduktionsverksamheten på Gård och Djurhälsan, är det typiska utseendet för endokardit.

Inga bilder togs och någon mikroskopisk undersökning för att bekräfta diagnosen gjordes inte heller, vilket enligt Ulrika Rockström var nödvändigt i detta fall då det endast rörde sig om en synlig blödning. Enligt henne kan blödningar på hjärtklaffarna ha andra orsaker. Vid levandebesiktningen bedömdes djuret vara fullt friskt, vilket också är Janne Erikssons åsikt.

Ställer inte upp på intervju

Livsmedelsverket vill inte ställa upp på någon intervju med Nötkött utan svarar bara skriftligt på frågorna. De håller inte med Ulrika Rockström i bedömningsfrågan. ”I de allra flesta fall kan man ställa diagnosen utifrån det makroskopiska utseendet. Om det makroskopiska utseendet stämmer överens med endokardit finns ingen anledning att gå vidare med provtagning”, skriver Petter Jonsson, enhetschef på enheten för kontrollstöd på myndigheten.

Enligt lagen har Janne Eriksson i det här läget rätt till ett andra expertutlåtande för att se om diagnosen stämmer. Men det gäller bara om en del från hjärtklaffen hade skickats i väg för laboratoriediagnostik och det gjordes inte. Enligt livsmedelslagen har han också rätt att själv ta hand om den avvisade slaktkroppen för att antingen göra den duglig till livsmedel eller annat ändamål, exempelvis hundmat. Eftersom slaktkroppen kasserades innan han fick kännedom om beslutet gick den möjligheten om intet. Livsmedelsverket anser inte heller att det gäller i fall där slaktkroppar diagnosticerats med exempelvis endokardit.

Har överklagat beslutet

Janne Eriksson är noga med att poängtera att han inte vill få ut dåligt kött på marknaden, men en mikroskopisk undersökning hade kunnat visa att det inte var endokardit och då hade slaktkroppen kunnat godkännas. Tillsammans med Gård och Djurhälsan har han överklagat Livsmedelsverkets beslut och driver frågan i domstol. Men frågan är om sakfrågan ens kommer att prövas.

Under åren har flera fall där Livsmedelsverkets veterinär beslutat om kassation drivits rättsligt. I flera av fallen är frågan om vem som har klagorätt och därmed rätt att överklaga myndighetens beslut en viktig juridisk fråga.

Får ta ekonomiska förlusten

Djurägaren får ta hela ekonomiska förlusten när det blir en kassation, för Janne Erikssons del handlar det om cirka 24 000 kronor. Men Livsmedelsverket anser att deras uppgift är att kontrollera slakterierna och att det därmed är slakterierna som ska överklaga.

Hur ser Livsmedelsverket på situationen för lantbrukaren? Skriftligt svarar de: ”Detta är inte en fråga som Livsmedelsverket kan besvara eftersom det ligger utanför vårt uppdrag.”

FOTNOT: Vid denna artikels pressläggning hade inte förvaltningsrätten avgjort fallet med Snöborg gård.

Läs hela artikeln om slaktanmärkningar i Nötkött nummer 12 2023 (inloggning till e-tidningen).