Växa Sverige samlar varje år in slaktdata från landets alla större slakterier. Jannica Krafft, produktionsrådgivare vid Växa Sverige, har sammanställt antalet anmärkningar på slaktade djur enligt slaktdata från 2019.
– 60 procent av djuren hade inga anmärkningar alls och drygt 39 procent av djuren har någon anmärkning. Få djur har mer än en anmärkning, säger Jannica Krafft.
Hon påpekar att händelser från tidigare i djurets liv ofta finns med i den samlade anmärkningsstatistiken.
– En kalv som får lunginflammation behandlas och blir frisk. Vid slakt ligger dock sjukdomsregistreringen kvar och följer med i statistiken, fastän djuret är helt friskt, säger Jannica Krafft.
Mekaniska skador
Hon pekar också på att längre livslängd innebär större risk för att drabbas av skada. Ett exempel är mekanisk skada som är vanligaste anmärkningen hos äldre kor av både mjölkras och köttras.
– Man kan tro att ungtjurar som ofta är mycket livligare får fler mekaniska skador, men så är det inte. De som har flest mekaniska skador är gamla dikor, säger Jannica Krafft.
En mekanisk skada är en skada som orsakats av yttre påverkan, till exempel att djuret någon gång under sitt liv har rivit sig på stallinredningen till att den har blivit stångad av ett annat djur i besättningen. Jannica berättar om en lantbrukare vars djur hade anmärkningar om mekanisk skada på exakt samma ställe på kroppen. Skadorna visade sig orsakas av en kant på inredningen. När det åtgärdades försvann anmärkningarna.
– Ju mer vi vet om vilka skador djuren drabbas av under sin livstid, desto mer lär vi oss om hur vi kan förebygga, säger Jannica Krafft.
Värdefull information
Alla anmärkningar som noteras vid slakten återredovisas till djurägaren på slaktavräkningen men också i managementsystemen Min gård och Top Cow. Lena Stengärde, djurhälsoveterinär vid Växa Sverige, rekommenderar att man som djurägare alltid tittar igenom vilka sjukdoms- och skadeanmärkningar som gjorts på de djur som skickats till slakt. Precis som Jannica Krafft så ser hon den informationen som värdefull i det förebyggande djurhälsoarbetet.
– Om man har ett flertal djur med samma anmärkningar så bör man prata med sin veterinär. Utnyttja informationen på slaktavräkningen för att vidta åtgärder i miljön, utfodringen eller på betet för att förebygga skador och anmärkningar, säger Lena Stengärde.
Lena Stengärde tycker att det är självklart att använda anmärkningarna för att arbeta vidare med sin djurhållning.
– Det här är ett sätt att jämföra hur den egna produktionen ligger till i jämförelse med andra och vad man kan förbättra ytterligare, säger Lena Stengärde.
Lunginflammation
Lunginflammationsanmärkningarna är ett exempel som Lena lyfter fram. Jannica Kraffts sammanställning visar att cirka 21 procent (26 procent för mjölkraskalvar) av alla de ungtjurar som slaktades under 2019 hade anmärkning om lunginflammation.
– Det påverkar slaktnötets tillväxt. Har man anmärkningar om lunginflammation så det därför ett observandum. Man bör rimligtvis fundera över sina småkalvar och vilka åtgärder man kan vidta, bland annat när det gäller smittskydd, för att de inte ska få lunginflammation, säger Lena Stengärde.