En kombination av sommarens väder, med först torka och sedan kraftig nederbörd, och sjunkande priser på lantbrukarnas produkter, höga räntor och höga priser på insatsvaror som diesel, foder och växtnäring påverkar lönsamheten. Det visar rapporten Lantbrukets lönsamhet från Ludvig och Co. Nedgången gäller för samtliga fyra driftsinriktningar, växtodling, mjölk, gris och nöt.
– 2023 har precis som 2022 kantats av stora prisförändringar gällande såväl insatsvaror som produktpriser vilket påverkar lantbruksföretagens lönsamhet inom alla driftsinriktningar. Det är även stora skillnader mellan företag inom samma driftsinriktning. Detta beror exempelvis på självförsörjningsgrad av foder, vädrets påverkan och skuldsättningsgrad, säger Filip Olsson, segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig och Co, i ett pressmeddelande.
Låg lönsamhet även 2024
Bedömningen är att lantbrukets intäkter kommer att stabiliseras under 2024 . Räntekostnaderna förväntas stiga i takt med att bundna lån, till tidigare låg ränta, löper ut.
– Vi har ännu inte sett den fulla effekten av Riksbankens redan genomförda ränteökningar. Tyvärr slår dessa extra hårt mot de unga lantbrukarna likväl som de som under den senaste tiden vågat satsa på lantbruket och investera. Detta då båda dessa grupper generellt sätt är högre belånade, säger Filip Olsson.
Långsiktig lönsamhet till rimlig risknivå är en förutsättning för en ökad inhemsk produktion. Att lönsamheten under 2023 har försämrats inom flera av driftsinriktningarna gör tillsammans med ökade risker, en höjd ränta och dyrare byggkostnader, att många avvaktar med att investera.
Grönt näringslivsindex har sjunkit
Tidigare i veckan kom grönt näringslivsindex från LRF där samtliga delindex faller i kvartal fyra. Totalindex backar till 89,8 jämfört med 92 föregående period. Rensat för skogsbruket sjunker indexet till rekordlåga 81,8. Även här påverkar sommarens och höstens extremväder.
Jordbruksverket bedömer att spannmålsskörden minskat med nästan en tredjedel jämfört med i fjol. Enligt LRF:s beräkningar innebär den lägre skördevolymen och nedklassningen av grödor för livsmedelsändamål en skördeförlust på ungefär sju miljarder kronor jämfört med genomsnittet de senaste fem åren.
Fotnot. Rapporten Lantbrukets lönsamhet är baserad på verkliga företags resultat som för driftsinriktningarna inom växtodling, griskött, mjölk och nötkött. Resultaten är redovisade som svenska medelgårdar.
