I djupströbädden på Löhammar i nordöstra Uppland går Hillevi Rydén runt bland kalvarna. Det är slutet av mars och vi är mitt i den två månader långa kalvningsperioden. Hon har med sig en låda med öronmärken, termometer, anteckningsblock och lite annat som hon kan behöva i kontrollen av alla nyfödda kalvar.
– Här är plats för totalt 540 moderdjur plus kalvar upp till 320 kilo i två ladugårdar. Hälften kalvar på våren och hälften på hösten. Vi roterar djuren mellan ladugårdarna, säger Jakob Tufvesson, vd på Hargs Bruk som driver lantbruket på Löhammar gård.
Kalvarnas hälsa prioriteras
Kalvningsperioderna är arbetsintensiva, men stor vikt läggs vid kalvarnas hälsa. En person, oftast Hillevi Rydén, jobbar därför varje dag under kalvningsperioderna enbart med att ta hand om kalvarna. Ytterligare tre anställda sköter då utfodring, ströarbete och gödselskrapning.
– Vi gör en kvällsrunda också, vanligtvis någon av oss som inte har hand om kalvarna, säger Fredrik Lundkvist, lantbrukschef på Hargs Bruk.
Den som har hand om kalvarna har fullt fokus på kalvarnas välmående. Vid minsta misstanke kontrolleras kalven noga. Man lyssnar på andningen, tar temperaturen, kontrollerar att den får dia och att naveln läks ihop utan infektion. Besättningen är med i Vila och har möjlighet att behandla för akut lunginflammation, navelinfektion, och diarré, men även klövspaltsinflammation och sommarsjuka. Om den nyfödda kalven är svagfödd får den råmjölk via sondning, med råmjölk som köps in från en mjölkbesättning. Även elektrolytlösning sondas om kalven fått diarré.
– Kan man ge kalvarna en riktigt bra start de två tre första dagarna, så klarar de väldigt mycket senare. Den där första tiden är superviktig, säger Jakob Tufvesson.
Flyttar för att sänka smittrycket
Under vår och höst har korna tidvis möjlighet att gå ut på betet. Då kalvar de även där, vilket är positivt för smittrycket. De kor som kalvar inne i djupströbädden får kalva i en box, där man lägger stor vikt vid att hålla god hygien. Man strör två gånger om dagen med hjälp av en takhängande automatisk ströanläggning.
Alla kalvningar dokumenteras. Efter att fem kor kalvat i en box flyttar man boxen till en annan plats för att minska smittrycket.
– Vi låter den platsen vara ett tag och det senaste året har vi därför inte behövt kalka i kalvningsboxarna, säger Jakob Tufvesson.
Dokumenterar i managementprogram
Nyfödda kalvar öronmärks. Alla data läggs in i managementprogrammet Delpro, vilket ger en möjlighet till bland annat bra uppföljning av enskilda kors kalvnings- och modersegenskaper. Uppgifter om kalvningar, förflyttningar, betäckningar, dräktighetsundersökningar, behandlingar och kalvarnas avvänjningsvikt läggs in. Delpro används i första hand i mjölkbesättningar, men på Löhammar används programmets bas-del för dokumentation av exempelvis härstamningar och vikter.
– Vi kan då gallra i besättningen efter hur korna presterar som mödrar och eftersom besättningen varit under uppbyggnad så har vi vid val av tjurar tittat mest på modersindex och förhållandevis låga kalvningsvikter, säger Jakob Tufvesson.
Läs mer om produktionen på Löhammar/Hargs bruk i Nötkötts e-tidning.
