Nya kalkyler ger bild av lönsamheten

Ett stigande avräkningspris har varit nödvändigt för att få ungtjurskalkylen att gå ihop.

Text Ann Christin Olsson

Syftet med de nya kalkylerna, som ska uppdateras varje kvartal, är att visa lönsamhetstrender. De kan användas för diskussion både inom branschen och gentemot myndigheter.

– Avräkningspriset skulle behöva upp några kronor till per kilo slaktvikt för att skapa utrymmer för nyinvesteringar, säger Fredrik Sundblad, ansvarig för LRF Kött.

Kalkylerna görs utifrån schablonvärden på de olika kostnadsposterna. De speglar inte hur lönsamheten är för en enskild gård. För den som till exempel lyckas skörda vallen till lägre pris blir bilden en annan. Två olika typfoderstater används, antingen vallensilage eller vall- och majsensilage samt färdigfoder. Kalkylerna redovisas med och utan byggkostnader eftersom den kostnadsposten kan variera stort mellan gårdar.

Nettot stärktes förra året

Nettot har stärkts jämfört med 2022 genom lägre pris för kraftfoder. Förhoppningen är att också priset för grovfoder kommer att gå ner den kommande skördesäsongen.  

– Det är viktigt att skilja på läget i branschen och enskilda gårdar. Det är en stor variation mellan gårdar, säger Anett Seeman, Gård & Djurhälsan.

Beräkningar har gjorts för ungtjur av mjölkras, tung och lätt köttras samt korsning mjölk- och köttras. Detta görs i ett samarbete mellan Sveriges Nötköttsproducenter, Gård & Djurhälsan, LRF Kött och från nästa uppdatering också Växa. Kalkylerna finns tillgängliga på LRF Kötts sida på lrf.se.

Intäkter och kostnader för en ungtjur, korsning mjölk- och köttras, per kvartal under de senaste två åren. Kostnaden är exklusive stall.