– Från att i stort sett aldrig ha sett det på köttdjur börjar vi få rapporter från klövvårdare. På köttdjur upptäcks det ofta först när det orsakar obehag hos ett djur. Blir inte djuren halta eller irriterade är det lätt att missa, säger Frida Åkerström, veterinär på Växa.
Om ett djur tas upp i verkstol syns ett rött eksem, som ömmar och kan vara lätt blödande. Det finns ofta långa hårstrån i kanterna. Har det utvecklats till en kronisk digital dermatit är det oftast mer vårtliknande. Inköp av djur samt leriga eller gödselbemängda vistelseytor utgör riskfaktorer. I svenska mjölkbesättningar hittas smittan vid 5 procent av verkningarna och i 60 procent av besättningarna.
I en nyligen publicerad kanadensisk studie tittade man på över 2 000 djur från två olika feedlots och undersökte hur hygien och benställning påverkade förekomsten av digital dermatit och klövspaltsinflammation. I den studien hade benställning inte någon betydelse för uppkomsten av digital dermatit, men hygienen i feedloten hade signifikant betydelse. Lerigare/blötare miljö gav mer digital dermatit. I studien påpekades att större delen av fallen med klövspalt upptäcks eftersom djuren blir akut halta, medan digital dermatit inte ger lika akut hälta och därför inte upptäcks lika lätt.
– Jag har hört lite liknande av svenska klövvårdare, att de köttdjur de hittar med digital dermatit ofta har blivit kroniskt.
Digital dermatit
Digital dermatit är ett smittsamt eksem i karled, kronrand och klövspalt hos nötkreatur. Orsakas bland annat av bakterier av släktet Treponema. Förutom hälta kan drabbade djur också få klövröta och limax. Källa: SVA