Högre vallskörd på mjölkgårdar?

Den inrapporterade vallskörden på slåttervallar är nästan 2 000 kilo torrsubstans högre per hektar på gårdar med mjölk- jämfört med nötköttsproduktion. Men det förklaras till stor del av att gårdar med nötköttsproduktion betar en större del av återväxten.

Text, Foto Ann Christin Olsson

När Jordbruksverket skrev i en blogg att vallskörden 2021 i snitt var 2 000 kilo torrsubstans, ts, högre på mjölk- jämfört med nötköttsgårdar, blev tidningen Nötkött nyfiken.

Vallskördeuppgifterna bygger på lantbrukarnas egna inrapporterade uppgifter. Skörden av slåttervall låg i snitt på 6 830 kilo torrsubstans, ts, på mjölkgårdarna och 4 830 kilo ts på nötköttsgårdarna.

Men sett till enbart förstaskörden var det små skillnader. Mjölkgårdarna tog i snitt 3 260 kilo ts på förstaskörden och nötköttsgårdarna 3 160 kilo ts. På återväxten tog däremot mjölkgårdarna i snitt 3 570 kilo ts jämfört med 1 720 kilo ts på nötköttsgårdarna, en skillnad som kan förklaras med andelen återväxt som betas.

Företag med mjölk- och nötköttsproduktion står vardera för drygt en tredjedel av den totala skördade mängden skördad vall, resten är växtodlingsgårdar, gårdar med blandad husdjursskötsel och småbruk.

Sett till produktionsområden är hektarskörden högst i Götalands län, 7 960 kilo ts per hektar. Generellt ligger vallskördarna högre i södra Sverige jämfört med norra Sverige. Vallskörden per hektar i hela Sverige låg i genomsnitt på 5 240 kilo torrsubstans år 2021.

Drygt en femtedel, 21 procent av arealen slåttervall odlades ekologiskt 2021. Hektarskörden av ekologisk slåttervall var på riksnivå 4 720 kilo torrsubstans per hektar, jämfört med den konventionella hektarskörden som skattades till 5 450 kilo per hektar.

Hektaravkastningen har ökat något över tid, totalt cirka 1 000 kilo ts per hektar sedan 2002. men det finns en variation mellan åren. Bland annat gick hektaravkastningen ner betydligt torkåret 2018.