Nötkött, en het potatis …

Text Ann Christin Olsson

ÄVEN I VÅRT GRANNLAND Norge är klimat en het potatis. Nästan en tredjedel av konsumenterna uppger att de planerar att minska intaget av rött kött. Norsk institutt för bioøkonomi och Menon Economics har beräknat att om konsumtionen av alla köttslag, exklusive fjäderfäkött, minskar med 45 procent kommer 30 procent av dagens jordbruksareal i Norge helt tas ur livsmedelsproduktionen.

Bara fem procent av den areal som i dag används till vallodling kommer att användas till växtodling för human konsumtion. Det innebär betydligt mer potatis och spannmål, bara att hoppas att LCHF-dieter inte är lika poppis i Norge som i Sverige. Det handlar dessutom om 16 000 arbetstillfällen som försvinner och en minskad självförsörjningsgrad om de norska konsumenterna gör som de sagt.

Men hållbar konsumtion handlar om mer än bara växthusgaser. Dessutom har nötkreaturens utsläpp räknats ner betydligt sedan FAO-rapporten ”Livestock’s long shadow” släpptes 2006. Att bekämpa klimatförändringarna är ett av FN:s 17 hållbarhetsmål. Bland dessa mål finns också biologisk mångfald, en punkt där nötkreaturen i högsta grad bidrar positivt.

DET HÄR NUMRET har tema ”energi & miljö” och tar upp flera initiativ för att minska nötköttsproduktionens klimatpåverkan, som ”fossilfritt kött” och satsningar på biogas. Vismarslövsgården i Skåne har fokus på hållbarhet med målet att bli Sveriges klimatsmartaste nötköttsproducent. En högt satt ambition då Sverige har lägst utsläpp av växthusgaser per kilo nötkött i Europa.

Hållbarhet handlar även om framtidstro för att locka fler unga att satsa på nötköttsproduktion. Sedan 1999 har andelen lantbrukare som är äldre än 50 år ökat från 61 till 74 procent. För att få in fler unga i branschen krävs inte bara en vettig lönsamhet och en socialt hållbar arbetssituation. Det behövs också positiva signaler från politiskt håll.

För att nå Livsmedelsstrategins mål om en ökad svensk självförsörjningsgrad, gäller det att vi precis som Norge tittar på vad vi har förutsättningar för att producera. Även Sverige har areal som är lämpad just för foderodling. Vildsvinen har på många håll gjort det svårare till och med att odla spannmål för att så in vallen. Och vallen är viktig i växtföljden för kolinlagring och för att få bördiga jordar med hög och stabil avkastning. Sverige har utrymme för en ökad köttproduktion och skulle till och med kunna bli en nettoexportör av klimatsmart kött, enligt LRF.

FÖR SVERIGE, med lägst självförsörjningsgrad i EU, vore den utveckling som målas upp i Norge olycklig. För mig är nötkött en viktig fråga, men inte med kon som klimatbov, utan som en del i en klimatsmart livsmedelsproduktion och en förutsättning för ökad självförsörjningsgrad.