DJURVÄLFÄRD OCH speciellt djurvälfärd i samband med slakt har hamnat allt mer i fokus den senaste tiden. Många aktörer på marknaden är intresserade av att förbättra djurvälfärden och det finns olika märkningar som symboliserar högre djurvälfärdsstandard. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det intressant att veta hur olika djurvälfärdshöjande investeringar påverkar kostnader och intäkter för slakteriet.
Det finns en oro att ökad djurvälfärd kan leda till högre produktionskostnader vilket skulle kunna betyda försämrad konkurrenskraft för slakterierna. Samtidigt finns det belägg för att produkter som produceras med högre djurvälfärd ökar konsumenternas betalningsvilja, och det är möjligt att slakterierna skulle kunna differentiera sina produkter om de marknadsförde sina djurvälfärdsinvesteringar till allmänheten.
Därför är vi en grupp forskare på SLU som genomfört en studie där vi undersökt olika aspekter och kopplingen mellan ekonomi och djurvälfärd vid slakt. Resultaten bidrar till att öka förståelsen för vilka drivkrafter som är viktiga i slakteriernas ekonomiska beslutsfattande när de ska investera i djurvälfärd.
Sju slakterier
I studien samarbetade vi med sju olika slakterier. Representanter för dem intervjuades i fokusgrupper för att diskutera kostnader, intäkter och vilka investeringar som slakterierna har genomfört för att förbättra djurvälfärden. Vi utvecklade också en ekonomisk modell där vi inkluderade djurvälfärd som en produktionsfaktor och argumenterade för att man kan se djurvälfärd som en immateriell tillgång som ackumuleras i företaget, på samma sätt som de andra produktionsfaktorerna.
Det framkom att biprodukter, till exempel märgben, våm och hudar, har ett stort värde för slakterierna och de menade att det är de extra intäkterna från biprodukterna som leder till att slakteriets resultat blir positivt i slutänden. Därför är arbetet att hitta nya områden för biprodukter mycket viktigt för slakterierna.
Indirekt effekt
DET VAR TYDLIGT att de slakterier som deltog i vår studie hade genomfört kontinuerliga investeringar för att förbättra djurvälfärden. Det var även påtagligt att investeringarna initialt ofta inneburit höga kostnader och slakterierna noterade en svårighet i att mäta lönsamheten i direkta ekonomiska tal. I stället såg de vanligen en indirekt effekt, exempelvis kunde en investering i nya drivgångar leda till att djurflödet förbättrades, arbetskostnaden minskade och att köttkvaliteten förbättrades genom minskad förekomst av DFD, ett kvalitetsfel som leder till att köttet blir mörkt, hårt och torrt och som uppstår om djuret varit utsatt för till exempel långvarig stress.
Det var svårt för slakterierna att inkludera djurvälfärd i sitt ekonomiska beslutsfattande, eftersom de uppfattade att det var svårt att sätta siffror på den effekten på förhand. Slakterierna såg även potentiella svårigheter med att marknadsföra investeringarna då de menade att konsumenterna och allmänheten kan vara svåra att nå fram till med information om slaktprocessen och därför kan ha svårt att se värdet av de genomförda investeringarna.
Jämnt flöde
SLUTSATSERNA FRÅN studien är att arbetsflödet är avgörande för produktiviteten. Genom att ha ett jämnt djurflöde kan det ekonomiska resultatet såväl som arbetsmiljön och djurvälfärden förbättras. Lantbrukarna har en avgörande roll för djurvälfärden och för slakteriets ekonomi, eftersom djurhante ringen på gården verkar påverka hur mycket djuren behöver hanteras på slakteriet, hur mycket tid som går åt för att de ska hanteras, hur djuren själva upplever hanteringen och slutligen hur slaktkroppens kvalitet blir.
Resultaten från den här studien är viktiga för både offentliga och privata beslutsfattare som arbetar för att förbättra djurvälfärden vid slakt samt förstå hur djurvälfärd vid slakt kan påverka slakteriernas ekonomi.
I framtiden behöver forskningen inkludera både ekonomisk data och djurvälfärdsdata i ekonomiska beräkningar relaterade till djurvälfärd vid slakt för att ytterligare klargöra sambandet.
Text: Josefine Jerlström, Anna Wallenbeck, Anders Karlsson, Lotta Berg, Helena Hansson
Länk till artikeln på SLU: https://pub.epsilon.slu.se/28558/1/jerlstrom-j-et-al-220825.pdf