Redan under sin utbildning till agrotekniker var LRF:s hållbarhetsambassadör Emma Hartelius intresserad av miljö- och hållbarhetsfrågor. I sitt examensarbete beräknade hon vilken miljöpåverkan Grimstorps gård hade med hjälp av Greppa Näringens verktyg. Hon beräknade också skogens klimatnytta med hjälp av en metod från Södra skogsägarna.
– I dag ligger vi på 14 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött, ekologiska gårdar brukar ligga på över 20. Det beror på att vi inte köper in proteinfoder eller mineralgödsel, bara kalimagnesium, säger Emma Hartelius.
Drivs med föräldrarna
Tillsammans med sina föräldrar Eva och Gunnar Hartelius driver hon Grimstorps gård i Sandhem, utanför västgötska Mullsjö. Köttproduktionen består av 25 dikor samt inköpta kalvar från Tenhults gymnasium som föds upp som stutar, vilka slaktas vid 25 månaders ålder. Gården omfattar 70 hektar naturbetesmarker, varav hälften med särskilda värden.
Till gården hör också skog, som Emma beräknat binder nästan 1 700 ton koldioxidekvivalenter per år i tillväxt. Den årliga avverkningen motsvarar 500 ton koldioxidekvivalenter.
– Skogen binder mer kol än vad korna släpper ut. Hade vi inte haft kor så hade vi haft skog och bundit mer kol, men den biologiska mångfalden hade inte varit lika rik.
Små insatser
På åkermarken odlas enbart vall, vilket bidrar till låg klimatpåverkan. Målet är att bara använda vallensilage i utfodringen, men i dag köps spannmål in från en granne som används till tjurarna. Gunnar Hartelius berättar att vallen på många skiften är långliggande eftersom de har mycket mulljordar. På fastmarksjordarna hålls liggtiderna dock nere och det foder som produceras där används till de yngsta djuren.
– Vi har filosofin att ha så få djur på så stor areal som möjligt, men ändå hålla marken i odlingsbart skick med små insatser. Vi bryter vallen efter tre till femton år, säger han.
Enkel utfodring
Dikorna går i det närmaste i ranchdrift. Vintertid har de tillgång till ströade ligghallar på gården men utfodras utomhus vid ett nybyggt foderbord med hårdgjord yta. Detta har minskat foderspillet och gör det möjligt att skrapa upp och ta tillvara på en del av den gödsel som korna bidrar med.
Utfodringen av djuren på gården är enkel. Alla djur över ett år får i stort sett bara vallensilage och mineraler. Det är bara yngre stutar som väger upp till 200 kilo och de egenfödda tjurarna som får spannmål.
– Vi tänker ”less is more”. Det ska vara enkelt och naturligt. Stutarna går på ganska magra beten, men på 25 månader så får vi upp dem till ganska bra vikter, säger Emma Hartelius.
Artikeln är ett utdrag ur ett reportage som publicerades i Nötkött nr 4/2022. Vill du prenumerera på tidningen hittar du mer info här: Prenumerera på Nötkött – Tidningen Nötkött (tidningennotkott.se)