Det här är en förkortad version av artikeln. Hela läser du i Nötkött nummer 1 2025 (länk till inloggning).
Det var nu eller aldrig när David Nyrén och svågern Carl Johansson började arrendera Slittsta gård, sydväst om Västerås, 1 maj 2024. Båda hade erfarenhet från grisproduktion och växtodling. Men ungnötsuppfödning var helt nytt.
– Vi hade pratat om att om något lämpligt dyker upp kanske vi skulle göra något tillsammans. I mars 2024 dök den chansen upp, säger David Nyrén.
Har 950 kalvplatser
I slutet av april fick de besked om att gårdens ägare hade valt deras anbud och de skrev på ett femårigt arrendeavtal. I arrendet ingår 950 kalvplatser för mellankalv, varav 160 är på spalt och övriga på djupströbäddar. Även 16 dikor, hereford/angus-korsningar, med tjur i ranchdrift hörde till.
På gården fanns fyra anställda som arbetat där i flera år, alla valde att fortsätta sina anställningar. David Nyrén arbetar operativt på gården medan Carl Johansson sköter det administrativa och även driver en annan gård.
– Vi har haft tur som har fått ha kvar alla anställda, jag är tacksam över det, säger David Nyrén.
Han är noga med att lyfta fram personalen och säger att den goda kalvhälsan även är deras förtjänst. Tillväxten ligger på +1,36 kilo levande vikt per kalv och dag, räknat på 110 djur hittills. Kalvarna slaktas vid åtta-tolv månaders ålder och när de tog över arrendet låg slaktvikten på 180 kilo.
Normalt skickar de 140 djur i månaden till slakt, men några månader före övertagandet minskade produktionen på gården av olika anledningar. För att kunna fortsätta att hålla ett jämnt flöde till slakteriet har slaktvikten därför minskat till 165 kilo och antalet kalvar till slakt har tillfälligt justerats till cirka 20 i veckan. I april 2025 räknar David Nyrén att slaktvikten är uppe på normal nivå igen.
Köper avvanda kalvar
Cirka 70 procent av kalvarna är tjurar. Alla kommer via förmedling från 70-80 gårdar runt om i landet. Leverans av 60–120 djur sker en gång i månaden och hullet på djuren varierar.
Ofta sker leveranserna på kvällen. David Nyrén stannar kvar ett tag efter att kalvarna har anlänt för att vara säker på att de kommer i gång ordentligt. Han säger att de märker när nyanlända kalvar har avvants sent. Ofta tar det tid innan de förstår hur exempelvis vattenkoppen fungerar. Därför är han noga med att hålla på med den så att djuren upptäcker vattenkoppen.
– När de ser den och börjar dricka då blir det kö till vattnet. Jag vet hur noga det är med smågrisar och att man lägger grunden vid starten.
Som en del av mjukstarten får kalvarna bara vallfoder spetsat med kalvpellets de första 48 timmarna. I varje box är det cirka 20 kalvar som får en 20-liters hink av kalvpellets på morgonen och en på kvällen. Därefter går de in med kornkross och koncentrat, 40 liter på morgonen och på kvällen under ett par dagar.
Sedan består foderstaten av fri tillgång på vallfoder, kornkross och 20 procent koncentrat som de utfodrar med traktorskopa. Exakt konsumtion av kornkross är osäker eftersom den inte vägs, men varje dag krossas tre-fyra ton på gården.
– Jag vill fylla magarna med vallfoder, inte spannmål i början. Snittet för grovfoder ligger på 3,5–4,5 kilo per djur och dag. Åtgången av vallfoder har ökat med 25 procent.
Har förändrat utfodringen
Ett annat sätt att få ett ökat intag av vallfoder var att förändra utfodringen. Fodertrågen är numera ”smockfulla” vid sista utfodringen, som sker vid 17-tiden. På morgonen är trågen tomma i de flesta boxarna. Samtidigt som mer grovfoder går åt har diarréerna minskat.
I fodertrågen är saltstenar ordentligt fastsatta på en stav i mitten. Enligt David Nyrén har det ökat kalvarnas saltintag och även bidragit till en bättre hälsa. Är en kalv svag eller får diarré efter några dagar på gården behandlas den med en elektrolytblandning i kombination med B-vitamin och ibland selen. Genom förändringen av foderstaten de första 48 timmarna har den här sortens behandlingar minskat.
– De här behandlingarna vill man slippa, det tar mycket tid. Nu har vi knappt gjort det sedan försommaren.
Det här är en förkortad version av artikeln. Läs hela i Nötkött nummer 1 2025 (länk till inloggning).
