Kopparbrist: Var fjärde kalv dog

Ändrad gödsling, foderanalyser och specialkomponerat mineralfoder minskade problemen med höga halter av molybden. Kalvarna dog av kopparbrist, men nu är kalvdödligheten under en procent.

Strax innan Erik och Johanna Johansson på Hällestad Hagatomten utanför Floby i Västra Götaland tog över gården efter Eriks föräldrar så avvecklades mjölkproduktionen. Det blev en satsning på köttproduktion i stället eftersom gårdens förutsättningar, med endast lite mark närmast gårdscentrum, passade bättre för köttdjur.

Från konventionellt till eko

Paret gick tidigt med i Krav och byggde upp en ekologisk köttbesättning med idag cirka 130 kalvningar per år. Tjurkalvarna föds upp till slakt som ungtjurar tillsammans med cirka 25 ekologiska tjurkalvar som köps in från en annan gård.

– Första åren gick det jättebra. Sedan började vi få problem med värksvaga kor och väldigt stora, slöa kalvar som dog under kalvningen, säger Johanna Johansson.

Det var under själva kalvningen som kalvarna dog, inte dagarna efter. Kom kalven ut och levde så brukade det gå bra. Det förekom även att kor dog efter kalvningen.

– Det var själva förlossningen som var ett problem. Vi var uppe på 25 procents dödlighet på kalvarna vid kalvningen, säger Johanna Johansson.

Molybden skapade problemen

Efter ett tag kom de i kontakt med en rådgivare som kunde vägleda dem fram till orsaken – innehållet av den naturliga jordartsmineralen molybden i marken. Gården är belägen långt från platåbergen i Västra Götaland som är kända källor för molybden. Erik och Johanna Johansson kunde därför inte förstå hur de kunde ha problem, medan andra gårdar i området inte drabbades. Orsaken låg i minskade svavelnedsläpp från industrin och övergången till ekologisk produktion. Kalvarna dog av kopparbrist.

– Eftersom vi hade varit ekologiska under flera år och inte gödslat med svavel så frigjordes molybden i marken, vilket vi fick i vårt foder. Vi tog foderanalyser på allt foder och de visade att vi hade väldigt höga värden för molybden, säger Erik Johansson.

Molybden är ett grundämne som binder sig till koppar, vilket gör att koppar inte tas upp som det ska i djuren. Enligt forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet är gränsvärdet för molybden i foder 3–5 milligram per kilo torrsubstans. En riktlinje är att för mjölkkor bör kvoten koppar/molybden vara minst 4:1, det vill säga innehållet av koppar bör vara fyra gånger högre än innehållet av molybden. Kalvarna dog alltså av kopparbrist.

  • Läs mer om problemen med att kalvarna dog av kopparbrist och hur de åtgärdades i Nötkötts e-tidning.
  • I ett tidigare nummer av Nötkött skrev vi om kopparbrist. Läs här.
  • Även tidningen Husdjur har haft reportage om kopparbrist och överskott av molybden. Läs här.