När Nötkött besöker Larsbo gård i Smedstorp är det tisdag och dags att åka en runda och hämta nya tjurkalvar på ett försommarfagert Österlen. De har mellangårdsavtal och hämtar kalvar från sju mjölkgårdar inom en radie av fem mil. I Skåne har en tredjedel av mjölkgårdarna positiva tankmjölksprov för antikroppar mot Mycoplasmopsis bovis (tidigare Mycoplasma bovis). Det är en bakterie som kan orsaka problem för de kalvköpande besättningarna. Helst önskar Peter Danielsson att han kunnat köpa kalvar utan att få med den smittan.
– Men jag kan inte gå på för hårt om det, då riskerar vi att inte få kalvar. Det är konkurrens om kalvarna här i Skåne. Men det bästa vore om det hade gått att provta och sortera bort de kalvarna, säger Peter Danielsson, som har kollegor som har slutat ta emot mjölkraskalvar på grund av detta.
Det är ingen ny smitta för Larsbo gård. Redan för tio år sedan provtog de kalvarna vid en utredning av kalvhälsan och då konstaterades att bakterien mykoplasma fanns med i bilden. Inledningsvis fick de förutom lunginflammation på kalvarna även problem med led- och mellanöreinflammation. När de i samma veva byggde ett nytt mottagningsstall tog de hänsyn till detta för att kunna hålla kalvarna i mindre och jämna åldersgrupper.
Svårbehandlade lunginflammationer
– Vi vaccinerar kalvarna mot luftvägslidanden och försöker övertala mjölkgårdarna att påbörja den behandlingen, säger Peter Danielsson.
Även om det inte går att vaccinera mot just mykoplasma så bidrar vaccinationen till att göra kalvarna mer robusta mot andra smittämnen. De tycker att det är bättre att ta två veckor gamla än avvanda kalvar. Att ta dem tidigare ger Larsbo gård möjlighet att säkra att kalvarna kommer i gång och växer. Men deras veterinär tycker generellt att det är bättre med äldre avvanda kalvar förutsatt att de fått en bra start.
Larsbo gård är med i Villkorad läkemedelsanvändning, Vila, vilket underlättar att sätta in behandling tidigt. När det gäller vaccination mot luftvägslidanden är den första dosen med nosspray och efter tre till fyra veckor ytterligare en boosterdos som injiceras. De har testat att behandla sjuka kalvar med penicillin men det har inte gett någon effekt. De har behövt använda bredspektrumantibiotika med tetracykliner. Det brukar vara ungefär 40 procent av kalvarna som behöver behandlas. Med den behandlingen har de lyckats klara en låg dödlighet och de flesta djur som behandlats uppnår slaktvikten ungefär samtidigt som de som varit friska under hela uppfödningen.