Det här är en förkortad version av artikeln. Hela artikeln läser du i Nötkött nummer 3 2024 (länk till e-tidningen).
När Andreas och Helen Axelsson hade arbetat 25 år inom den agrara näringen och på den egna gården blev granngården till salu år 2020. Sådant händer bara en gång i livet och paret såg en chans att börja med nötköttsproduktion på den gamla mjölkgården. Kalvstallet och lösdriften på mjölkgården renoverade de. Den lilla skaran med djur växte och nu har gården totalt 65 stutar, 20 dikor och 40 kvigor.
Gården sluttar ner mot Alsensjön, nordväst om Östersund, i Jämtland. Betesmarkerna ligger runtomkring med stora höjdskillnader. Naturbetesmarkerna är på sammanlagt 60 hektar och har både särskilda och allmänna värden och här betar gårdens stutar och kvigor. När gräset är cirka fem centimeter högt, oftast omkring 17 maj, är det dags för betessläpp.
Delar in betet i fållor
Gårdens 17 hektar åkermarksbeten delas in i fållor i riktning mot sjön, två till fyra hektar per fålla och nästan två djur per hektar. Totalt 7–8 fållor. Varje fålla stripbetar djuren två till tre dagar innan det är dags för nästa. Då blir inte gräset nedtrampat och djuren ratar inget. Det blir också minimalt med ogräs och vitklöver täcker eventuella markskador. För att enkelt flytta djuren mellan fållorna har de gjort en kogata.
– Det blir mycket stängsel men det är en gång man gör det och sedan har vi koll på hur den fållan ser ut. Vi kan på så vis bevattna fållan om det behövs och betesputsa den, utan att det går djur där.
Stryker insektsmedel på djurryggarna
Inför betessläpp och när djuren byter fållor stryker de insektsmedel på djurryggarna för att minska angrepp av mygg och knott. Djuren delas sedan in i åldersgrupper och Andreas Axelsson är noga med att ettåringar går med ettåringar. Med några undantag. 2021 köpte paret några köttdjur som var väldigt folkskygga och sprang när människor kom till hagen. Helen Axelsson, som också är agronomie doktor, föreslog att de skulle släppa dit tre äldre stutar som visste vad som fanns i hinkarna de hade med sig.
– Det gjorde verkligen skillnad! Vi släppte dit tre fullvuxna stutar på en grupp med 10 till 15 småstutar. Efter några dagar när de stora stutarna skulle äta kraftfoder började småstutarna också att nosa i hinkarna. Efter ett par veckor var de tama, säger Andreas Axelsson.
”Fadderstutarna” i gruppen brukar vara 20–24 månader och i stället för att skickas till slakt på våren sparas de till efter betessäsongen.
Har investerat i bevattningsanläggning
Sedan 2018 har det varit upprepad torka i Alsen. Första torkåret investerade de i en traktordriven bevattningsanläggning men den var inte tillräcklig. Ifjol investerade de i en konverterad bevattningsanläggning som är eldriven. Det gör att 60 hektar av markerna närmast gården, både vallar och åkermarksbeten, kan bevattnas regelbundet med vatten från Alsensjön.
– Jag har kalkylerat med att kunna ta tre skördar mot som nu två. Jag räknar med att kunna ta förstaskörden tidigt i juni mot tidigare efter midsommar.