Sverige har ett bra utgångsläge i strävan att minska lantbrukets klimatpåverkan. Rapporten Framtidens jordbruk – mjölk & nötkött visar att svenska gårdars klimatpåverkan faktiskt kan minska i den takt som anges i Parisavtalet fram till år 2050.
– Vi ligger bra till med hållbarhetsarbetet i Sverige, säger Malin Hidgård, hållbarhetschef vid Växa Sverige.
Skillnader
I rapporten görs tydlig skillnad på hur olika växthusgaser påverkar klimatet – koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O) – beroende på deras ursprung. FN:s klimatpanel IPCC har bland annat konstaterat att det är skillnad på metan från fossila källor och metan från ett cirkulärt kretslopp som till exempel inkluderar idisslare. Metan är en mer kraftfull växthusgas än koldioxid, men bryts ner betydligt snabbare och ingår i det naturliga kolkretsloppet. På tio år bryts metan ner medan koldioxid från fossila utsläpp kan stanna kvar i atmosfären i 1 000 år.
Två typgårdar
Rapporten beskriver två typgårdar, en diko- och en ungtjursgård, och deras potential att öka hållbarheten. Att se över utfodringen är den mest effektiva metoden att minska klimatpåverkan, oavsett uppfödning.
– Det handlar också om att förbättra protein- och kväveeffektiviteten, foderanalyser, att göra balanserade foderstater och ge rätt foder till rätt djurkategori. Att minimera svinn är också en viktig del, säger Malin Hidgård.
Punkter för en hållbar produktion
- Analysera fodret, beräkna foderstater och utfodra djuren efter deras behov och tillväxtkapacitet.
- Arbeta förebyggande kring djurhälsan för att nå hög överlevnad och hållbara djur.
- Slå ut hondjur som ej blir dräktiga så snart som möjligt.
- Utnyttja betesmarker optimalt. 5. Sträva efter hög daglig tillväxt hos kalvar och ungnöt.
- En kalv per ko och år.
- Slakt vid optimal tidpunkt. 8. Upprätthåll högt smittskydd.
- Minimera lagrings- och utfodringsförluster för vallfoder.
KÄLLA: SVENSKA KÖTTFÖRETAGEN
Fler åtgärder på gårdsnivå som är positiva för klimatet och gårdsekonomin finns att läsa i Nötkött nummer 4/2022.