– Tillsammans med en rådgivare har jag vägt kor och kvigor och mätt bröstomfång och mankhöjd. Målet är att utvärdera hur bröstomfång mätt med måttband stämmer för kroppsvikten. Formlerna för SRB från 1980-talet och har stämt bra. Vi ser över beräkningarna för holstein från 2000-talet och ska ta fram en formel för procross.
Vad vill du jobba med som agrotekniker?
– Jag vill jobba med nötkreatur eller hästar. Har tidigare läst till hippolog. Gärna en kombination av teori, ny forskning och det praktiska ute på gårdar. Jag har blivit mer och mer intresserad av vallfoder. Här finns så mycket att göra med både växtodling och utfodring. Viktigt att optimera vallfodret utifrån vilka djur man har. Ungnötsuppfödarna borde ha lika högra krav på vallfodret som mjölkbönderna.
Var har du fått detta intresse?
– Det kommer hemifrån, mina föräldrar har både mjölk- och nötköttsproduktion på Koppoms gård i Värmland. De har 160 kor och föder upp tjurkalvarna till slakt vid 16 till 18 månaders ålder.
Kan du tänka dig att själv bli lantbrukare?
– Ja. Pappa har alltid gett en positiv bild även om det varit tufft i perioder. Jag har tre systrar och vi är precis i början av diskussionerna om vad vi vill. Alla har jobbat på gården i olika perioder och den är viktig för oss alla. Pappa är 60 år, men jag har hört att generationsskifte kan ta tid så det är bra att börja prata om det.
Hur tänker du kring lönsamheten?
– Svängningar i lönsamhet är nog något man får räkna med. Att som hemma ha både kött och mjölk är bra. Då kan produktionsgrenarna stötta varandra och det blir stabilare. Det är mycket pengar och ett enormt ansvar att driva en gård så det krävs att man verkligen vill. Men fördelen med en större produktion är att man kan ha anställda och kan få vara lite ledig och få möjlighet att ha tid till andra intressen och sin familj.
- Fler intervjuer: Hallå där – Tidningen Nötkött
