– När avräkningspriset stiger så blir klassningen en allt mindre del av betalningen, konstaterar Johanna Bengtsson, produktansvarig kött avel på Växa.
Mellan O och R är tillägget 1,25 och från O till U 2,00 kronor per kilo slaktvikt hos Scan och KLS. Formklassen utgör nu bara 2,4 procent av betalningen, medan den för 26 år sedan var 15 procent hos Skanek.
Om två djur väger lika mycket och det ena är i formklass U och det andra i O så har djuret i U högre andel kött jämfört med ben eftersom det har mer svällande muskler. Det blir mer kött totalt sett och mer av de finare styckningsdetaljerna.
– Att seminera med köttras i mjölkbesättningar ger djur som växer bra och har högre slaktvikter. Men det är i dag en väldigt liten prisdifferens mellan olika kvaliteter.
Högre formklass ger mer kött
I den högsta klassen E kan enstaka limousin och blonde hamna. Men köttraserna hamnar generellt högre än mjölkraserna. Per Olof Olofsson uppfödare av charolais på Gläshed gård på Tjörn, har sedan 2007 inte haft någon ungtjur under U. När han gör återtag och räknat på hur mycket utstyckat kött det blivit de senaste åren har det legat på 66–68 procent av slaktvikten.
– Det är för lite betalt för höga formklasser, det motsvarar inte alls värdet, säger Per Olof Olofsson.
Merbetalningen för formklass U i stället för O ger 800 kronor mer på en slaktkropp på 400 kilo. När han frågat olika styckare säger de att mjölkraserna ofta ger 50 procent i styckutbyte. Om hans djur då ligger 17 procentenheter över det motsvarar det 68 kilo mer nötkött än från ett djur med lägre formklass.
– Vi med köttras subventionerar mjölkraserna rejält, säger Per Olof Olofsson.