– Vi är sårbara när det gäller mineralgödsel eftersom vi saknar en egen produktion, sa Eva Eriksson, vd och seniorkonsulent på Macklean, vid ett frukostseminarium på LRF i Stockholm om den svenska livsmedelsberedskapen.
Det satsas pengar på investering och rådgivning i en robustare primärproduktion. Men den viktigaste faktorn är att om det finns lönsamhet i primärproduktionen så kommer också produktionen att öka. Bristen på nötkött börjar till exempel vända nu när lönsamheten stärkts, men det är långa ledtider att bygga upp en dikobesättning.
Lönsamhet på gård viktig för beredskapen
Överlag är krismedvetenheten låg hos befolkningen och Finland lyftes fram som en inspirationskälla. Sverige ligger på 50 procent självförsörjning och Finland på 80 procent. Sju av tio svenskar saknar tilltro till att livsmedelsförsörjningen i Sverige klarar en längre kris.
– Den bästa beredskapsåtgärden är att stärka lönsamheten för att lantbrukarna ska kunna investera, sa Cesar Vargas Iglesias, beredskapssamordnare på LRF.
Även klimatförändringar påverkar försörjningsförmågan. Det är till exempel en oro för brist på vatten till sommaren. Fler sjukdomar kommer också med ett varmare klimat, vilket blåtunga är ett exempel på.
Det finns tolv beredskapssektorer där jordbruket ingår i den om livsmedelsförsörjning och dricksvatten som leds av Livsmedelsverket. Det finns också ett samarbetsorgan för livsmedelsberedskap, Samrådsgrupp beredskapsplanering, förkortat Skal, som aktiverades när Hormuzsundet stängde.
Råvarorna måste öka med gödningspriset
Vid en kris är det viktigt att säkra transporter, el och tillgång på vatten. Christina Furustam, internationell expert på LRF, menade att lantbrukare är vana vid att hantera olika utmaningar, till exempel vid torka. Men det är svårare med den osäkerhet som kommer när effekten av händelser i andra delar av världen blåser in här. En utmaning just nu är att priserna på insatsvaror som gödning och diesel har stigit utan att avräkningspriserna på lantbrukets råvaror stigit. Det beror bland annat på att det finns fyllda råvarulager globalt.
– Just nu ligger högre jordbrukspriser längre fram. Men FAO säger att länder inte bara ska underlätta för import utan måste säkra att lantbrukare kan producera på sikt, sa Christina Furustam.
Hon lyfte paradoxen i att politikerna vill ha marknadsvillkor för jordbruket, men så fort livsmedelspriserna börjar stiga så går de ut med att de inte får öka
– Men det kommer att bli en katastrof i resultaträkningen om jordbrukets produkter inte får stiga med gödningspriserna.
Samtidigt börjar förståelsen för detta öka också hos politikerna. På önskelistan lyfte panelen vikten av att minska sårbarheten genom att investera i biodrivmedel och satsa på inhemsk produktion av gödsel