1. Säkerheten är viktig
På Lindholms gård i Barva, Södermanland, är högsta prioritet att arbeta säkert under kalvningsperioden. I ett hörn av gruppkalvningsboxen finns en fast monterad kalvgömma där nödvändig undersökning av kalven kan genomföras.
– Jag är noga med att vi alltid är två när vi hanterar nyfödda kalvar. Vi provar alltid i djupströbädden först, men vid minsta krångel så tar vi in dem i en box. Det är så otroligt bra, annars är det jättesvårt att hjälpa kalven att dia. Då ser vi också om det är något fel på mjölken, om det är blod eller klumpar i den, säger Martina Schagerlund, Lindholms gård i Södermanland.
Vid Nötkötts besök stängde hon och djurskötaren Christian Lindkvist ut de flesta korna i skrapgången framför foderbordet för att minimera risken vid hanteringen av kalven.
2 Kolla andningen på medtagen kalv
Det är sällan personalen behöver ingripa på Lindholms gård. De kalvar som föddes under höstens kalvningsperiod är korsningar med angus.
– De är oftast uppe direkt på fötterna och behöver inte så mycket hjälp, säger Martina Schagerlund.
I de fall kalven som föds är medtagen och/eller slö bör man kontrollera andningen. Ibland kan man behöva rensa nos och mun från slem och hinnor. Om andningen inte kommit i gång ordentligt kan man stimulera den genom att peta med ett halmstrå på nosens mellanvägg eller genom att nypa i den. Du kan också skvätta lite vatten i örat på kalven.
Lägg kalven i återhämtningsläge och gnugga över bröstet med halm eller handduk.
3 Ha koll på sugreflex och tempen
Genom att sticka in ett finger i kalvens mun kontrollerar du att kalven har en ordentlig sugreflex. Är den svag riskerar kalven att inte få i sig råmjölk i tid.
En nyfödd kalv har normalt en kroppstemperatur på cirka 39 grader. Om kalven är svag bör man kontrollera kroppstemperaturen. Är den lägre än 37,8 är kalven nedkyld och behöver värmas, till exempel med hjälp av en värmelampa i en kalvgömma. Kalven ska, liksom bädden den ligger i, vara torr och ren.
4 Säkerställ råmjölksgiva och håll koll
På Lindholms gård säkerställer man att kalven har fått i sig råmjölk i tid, antingen att den diar själv eller att djurskötarna ger kalven råmjölk, och antecknar detta på en tavla i stallet.
Om kalven har en stark sugreflex men inte kan dia kon ska man ge den 0,5–2 liter råmjölk som värmts till 40 grader, helst inom en timme efter kalvningen. När kalven sedan piggnat till hjälper man den att dia.
Har kalven en svag sugreflex kan man sonda kalven. Ge den då 4 liter råmjölk. Kalven ska stå upp eller ligga på bröstet. Om kalven därefter inte diar själv bör man ge den ytterligare 2–3 liter råmjölk inom 6 timmar, plus 4 liter till inom 12 timmar.
Ha fortsatt kontroll på kalven de första dagarna. Se efter så att den ligger på bröstet, kan stå upp och äter regelbundet. Kontrollera också att den kissar och bajsar som den ska. Fortsätt också att ta tempen och anteckna vad som händer med kalven. Om kalven har feber eller är fortsatt slö ska du rådgöra med veterinär.