– Vi kommer under året att fokusera på två frågor i huvudsak. Dels lönsamheten och förutsättningarna för dikoproduktion. Färre dikor har gett en brist på kalvar. Dels smittsamma sjukdomar. Just nu är blåtunga, mul- och klövsjuka och mykoplasma högaktuella.
Läget med lönsamheten i nötköttsproduktionen?
– Det finns både de gårdar som tjänar pengar och de som har det tungt. Slaktpriset har ökat och sedan legat stabilt. För dikoproduktionen är det viktigt att det blev ett högre pris på dikalvar i höst. Men många dikoproducenter har ändå slutat, antingen på grund av ålder, eller att de har slitna stallar.
Varför har det varit tomma köttdiskar nu i januari?
– Handeln tycker att det är brist på nötkött, men det hänger också ihop med färre slaktdagar under jul- och nyårshelgerna. Men det går också att styra med priset för att få slakten vid den tid när det är mest efterfrågan. Med ett säsongstillägg skulle det bli ett incitament till att flytta djur, till exempel att tidigarelägga kalvningar eller genom att ha kvar slaktdjur lite längre innan slakt, och på så sätt få en jämnare slakt över året. Sen är det inte alla som har möjlighet att låta korna börja kalva redan i januari.
Hur är utvecklingen av slaktpriser i Prisportalen?
– Det har varit tungt att få in uppgifter till Prisportalen. Hur vi ska få folk att göra det är en nöt att knäcka. Något slakteri har sänkt avräkningspriset med 50 öre och något har även höjt priset. Vi vet också att avtalstilläggen ökar. Nu när det är ett högre pris för dikalvar behövs också en större skillnad i betalning vid olika klassning på slaktdjuren. Nu skiljer det som mest kanske två kronor kilot. Köttraserna har också ett högre köttutbyte som gör att det borde gå att betala mer för dem.
Något mer som hände?
– Vi utsåg, Fredrik Gunnarsson, nötköttsproducent i Bräcke, som sitter i styrelsen till vice ordförande.