Årets nötköttsföretagare – expansiva och innovativa

En stark utvecklingskurva präglar Årets Nötköttsföretagare 2024. Med hållbarhet, återvinning och nytänk har familjen Läggeberger en klar tanke om hur produktionen ska utvecklas för framtiden.

Text, Foto Lisbeth Karlsson

Det var deras fokus på hållbar utveckling, innovation och långsiktiga investeringar för framtiden som gjorde att familjen Läggeberger på Ekhults gård utanför Oskarshamn utsågs till Årets Nötköttsföretagare 2024. Joacim och Henrik Läggeberger tog emot utmärkelsen av landsbygdminister Peter Kullgren.

– Det känns rätt så häftigt faktiskt, säger Henrik Läggeberger när Nötkött besöker gården några veckor efter Köttriksdagen.

Joacim Läggebergers far köpte Ekhult 1974 och fram till 2015 var integrerad dikoproduktion tillsammans med maskinverksamheten den huvudsakliga inriktningen. De senaste tio åren har de utökat uppfödningen av ungtjurar och för det ändamålet både byggt nytt och byggt om.

– Att vi fick utmärkelsen beror nog delvis på att vi har byggt själva och använt återbrukat material, säger Henrik Läggeberger.

– Vi har även utökat vår produktion rejält. Innan vi byggde 2015 så hade vi 130 dikor och kalvar. Nu har vi 600 tjurar och 70 dikor. Vi skickar ungefär 400 djur till slakt per år, säger Joacim Läggeberger.

Satsar inför framtiden

Men familjen Läggeberger har valt att satsa inför framtiden. Sedan 2015 har de byggt två byggnader, en plansilo och byggt om en äldre ladugård. De började med att bygga ett dikostall med sju stora boxar med ströbädd och skrapad gödselgång framför det överbyggda körbara foderbordet. Takstolar, stomme och plintgrunden är återvunna från byggnader som tidigare stod i Oskarshamn. Panelen är från den egna skogen.

– Vi byggde stallet lite kortare och breddade i stället taket ut över foderbordet. Vi byggde sen väggarna för att skydda mot vinden som ligger på, säger Joacim Läggeberger.

Byggprojekt nummer två var tänkt som en halmlada, men vid Nötkötts besök +är den lager för krossad, lutad spannmål samt som maskinhall. Takstolarna och stommen till byggnaden är också återvunna från en tidigare industrilokal.

Det tredje byggnadsprojektet var det mest krävande. De utförde själva arbetet med att höja taket i den gamla ladugården. För många år sedan användes det för mjölkproduktion, men sedan 1970-talet som potatislager. Det är nu ombyggt till ett spaltstall med 50 boxar där ungnöt föds upp de sista månaderna innan de skickas till slakt vid 15–18 månaders ålder.