På mjölksidan ökar andelen holstein jämfört med SRB. Genom kominskningen blev det dock även färre födda holsteinkalvar 2023 jämfört med 2015. Dock ökar antalet födda kalvar inom de röda raserna SAB (ayrshire) respektive RB (röd boskap), men det är mindre populationer. Det har blivit några fler jersey och andelen födda kalvar ökade med 2 procent. Även mjölkrasen montbéliard och brown swiss ökade. Vissa raser, som simmental och en del lantraser, används både som mjölkkor och dikor. Att lantraserna ökar kan bero på ett ökat intresse för att ha hushållskor, antingen för mjölk- eller köttproduktion.
För köttraserna verkar intresset för de lätta köttraserna att öka, bland annat angus och hereford. Men även en del av de tunga köttraserna ökar, till exempel limousin. Bland de lite nyare raserna ökar dexter och galloway, här särredovisade som galloway och belted galloway.
16 nya raskoder
Det finns 16 helt nya raskoderna som Jordbruksverket lagt till i CDB under de senaste åtta åren. Det är salers, bazadaise, murray grey, stabiliser, guernsey, lakenvelder, austrailian lowline, pinzgauer, finsk boskap, pustertaler, aubrac, brahman, speckle park, zebu, jak och visent. För de flesta av dessa nya raser är det ett fåtal inrapporterade kalvningar. Det gör att även en liten förändring i antalet inrapporterade kalvar ger ett stort procentuellt utslag. De flesta nya raskoderna gäller köttraser, men till exempel lakenvelder är en gammal holländsk mjölkras. Faktiskt den ras som har gett det vita bältet till belted galloway.
Det är lantbrukaren själv som rapporterar in rasen och kalvarna behöver inte vara varken helt renrasiga eller godkända enligt respektive rasförenings stambokföringskrav. Syftet med raskoden i CDB är enbart att få en fingervisning om hur djuret ser ut. Det ger dock också en bild av vilka trender det är i den svenska populationen av mjölk- och köttraser.
Läs mer om de raser som rapporterades in på kalvarna förra året: Rasfördelning på kalvarna år 2023
Tabell: Förändringen av antal kalvar av olika raser som rapporterades in i CDB 2015 jämfört med 2023. Källa: Jordbruksverket
| Raskod | Ras | 2015 | 2023 | Förändring |
| 1 | SRB | 102 014 | 57 765 | –43% |
| 2 | SLB | 179 300 | 162 922 | -9% |
| 3 | SKB | 517 | 464 | -10% |
| 4 | SJB | 2 242 | 2 276 | 2% |
| 5 | SAB | 686 | 1 100 | 60% |
| 6 | RB | 597 | 3 451 | 478% |
| 8 | Hereford | 25 443 | 32 496 | 28% |
| 9 | Charolais | 17 596 | 15 906 | -9% |
| 11 | Aberdeen Angus | 7 812 | 15 798 | 102% |
| 12 | Limousin | 4 256 | 7 226 | 70% |
| 14 | Simmental | 14 579 | 19 470 | 33% |
| 16 | Highland Cattle | 2 531 | 1 398 | -45% |
| 17 | Belted Galloway | 289 | 646 | 124% |
| 18 | Blonde D´Aquitaine | 934 | 1 245 | 33% |
| 19 | Dexter | 119 | 523 | 339% |
| 20 | Galloway | 33 | 73 | 121% |
| 21 | Tiroler Grauvieh | 0 | 28 | |
| 22 | Piemontese | 3 | 59 | 1867% |
| 23 | Belgisk blå och vit | 0 | 1 | |
| 24 | Gelbvieh | 20 | 25 | 25% |
| 25 | Chianina | 36 | 17 | -53% |
| 26 | South Devon | 0 | 1 | |
| 27 | Montbéliard | 349 | 3 072 | 780% |
| 28 | Fleckvieh | 835 | 872 | 4% |
| 29 | Wagyu | 1 210 | 662 | -45% |
| 30 | Dansk Korthorn | 2 | 1 | -50% |
| 31 | Brown Swiss | 279 | 796 | 185% |
| 32 | Texas Longhorn | 5 | 2 | –60% |
| 33 | Salers | 0 | ||
| 34 | Bazadaise | 2 | ||
| 35 | Murray Grey | 17 | ||
| 36 | Stabiliser | 32 | ||
| 37 | Guernsey | 3 | ||
| 38 | Lakenvelder | 28 | ||
| 39 | Australian Lowline | 0 | ||
| 40 | Rödkulla | 724 | 680 | -6% |
| 41 | Fjällko | 1 685 | 1 965 | 17% |
| 42 | Väneko | 61 | 83 | 36% |
| 43 | Bohuskulla | 25 | 46 | 84% |
| 44 | Ringamålako | 57 | 68 | 19% |
| 50 | Telemarkfe | 11 | 7 | -36% |
| 51 | Vestlandsk fjordfe | 5 | 1 | –80% |
| 52 | Dölafe | 4 | 4 | |
| 53 | Pinzgauer | 2 | ||
| 54 | Finsk boskap | 1 | ||
| 55 | Pustertaler | 3 | ||
| 56 | Aubrac | 3 | ||
| 57 | Brahman | 7 | ||
| 58 | Speckle Park | 8 | ||
| 90 | Amerikansk bison | 62 | 69 | 11% |
| 91 | Buffel, vattenbuffel | 31 | 60 | 94% |
| 92 | Zebu | 1 | ||
| 93 | Jak | 25 | ||
| 94 | Visent | 2 | ||
| 99 | Korsning/övriga raser | 135 528 | 145 091 | 7% |