När dubbelmuskling kommer på tal går tankarna först till belgisk blå. Även om dubbelmusklingen hos den rasen är mer extrem så finns det mutationer för detta hos de flesta köttraserna. I den norska kartläggningen har tre olika gener som kodar för dubbelmuskling hittats. En som hör ihop med belgisk blå (nt821), en med piemontese (C313Y) och en med charolais (Q204X). Dessa gener förekommer även hos andra raser. Totalt är ytterligare två genvarianter listade som oönskade i Norge, men dessa hittades inte i kartläggningen.
I en strävan att öka slaktutbyte och klassning har det inom en del raser tagits in semindoser från tjurar med dessa genetiska defekter i Norge.
– Vi ville se om vi fått in djur i Norge som är bärare av dessa gener, säger Helle Røer, veterinär på Animalia som har lett projektet.
Animalia är ett neutralt kompetenscenter för branschen när det gäller animalieproduktion.
Gentest av de mest musklade slaktkropparna
Under två år, 2021 och 2022, togs prover på norska slakterier. I den första omgången hittades gener för dubbelmuskling hos 48 av de 395 provtagna slaktkropparna (12 procent). I den andra omgången med 420 provtagna slaktkroppar hittades dessa oönskade gener hos 30 av de provtagna djuren, 7 procent. Alla dessa var heterozygota.
Första året provtogs framför allt slaktkroppar som låg högt i vikt och formklass, vilket blev framför allt köttraser. Det andra året provtogs också korsningar med mjölkraser. Även då valdes djur med bra köttfyllnad ut, det vill säga stora slaktkroppar med hög formklass. Procenttalen säger därför inget om andelen av anlagen i hela populationen av nötkreatur i Norge.
– Vi har bara hittat heterozygota djur, säger Helle Røer. Vi har hittat mest av den gen som kommer från charolais.
Heterozygota djur, som har genen i enkel uppsättning, har inte dubbelmuskling, men enkel uppsättning av anlaget gör att de kan bli mer biffiga. Dock har det inte har setts några djurvälfärdsproblem kopplade till heterozygota djur.
Utfasning följt av sanktioner
– En del kanske inte vet att deras djur har dessa egenskaper. Andra kan medvetet ha avlat på dessa egenskaper. Dubbelmuskling är kopplat till dålig djurvälfärd. Det går att avla på köttfyllnad utan dessa gener, säger Helle Røer.
90 procent av de provtagna stora slaktkropparna med bra formklass hade inte genen.
En del lantbrukare är positiva till projektet andra är kritiska eftersom det inte är något djurvälfärdsproblem förknippat med heterozygota djur. Dock stöttar man ju indirekt ett avelsarbete med homozygota djur i andra länder. I utländska avelskataloger anges det om djuren är bärare av dessa gener.
Nu är planen att det ska blir en utfasningsperiod på fem år, därefter kommer det att bli sanktioner för de lantbrukare som skickar sådana djur till slakt. En del lantbrukare vet redan läget i sina besättningar. Andra besättning kan få hjälp att kartlägga sina besättningar. De norska semintjurarna ska också testas.
Fotnot: Artikeln illustreras med en arkivbild från ett svenskt slakteri.
