De fall av blåtunga som hittills bekräftats är djur som troligen smittats av svidknott som burit på viruset och som förts över med vindar från Danmark. Det upp till en veckas inkubationstid efter att ett djur blivit knottbitet.
– Hur många djur som blir sjuka beror på hur många infekterade knott som blåst in till Sverige, säger Julia Österberg.
Sedan tar det cirka tre veckor innan knott i Sverige också kan börja sprida smittan efter att ha bitit smittade nötkreatur och får här i Sverige. Djur smittar inte varandra direkt utan det krävs knott för att föra över smittan.
Hur blåtungeutbrottet utvecklas beror på hur varm hösten blir. När det blir kallt och knottaktiviteten avtar klingar utbrottet av. Kommer frostnätter så blir det ett bättre läge.
Hur ska man som djurägare agera?
– Har man djur på knottrika beten kan det vara bra att om möjligt flytta dem till andra beten, och hålla koll på eventuella symtom, säger Julia Österberg, veterinär på Växa. Även installning kan skydda till viss del, särskilt nattetid.
Riskbedömning i egen besättning
Det är får som drabbas hårdast och därför i första hand dem som ska vaccineras. För får räcker det också med en dos. Nötkreatur behöver få två doser, som ska ges med tre veckors mellanrum. Det gör att det är bättre att satsa på vaccination inför nästa knottsäsong och inte i höst. Speciellt med tanke på att vaccinerna är så nya att man inte riktigt vet hur länge de ger ett skydd. Kostnaderna för två doser vaccin blir cirka 100 kronor plus eget arbete.
– Diskutera med din veterinär hur du ska göra. Men varje djurägare får bedöma risken i sin besättning. När det gäller nötkreatur får vi återkomma om hur strategierna kan se ut inför nästa knottsäsong, det blir kanske mest aktuellt att vaccinera mjölkkor och till exempel avelstjurar i dikobesättningar.
Kostnaden för att vaccinera får ställas mot risken för sjuka djur. Ofta blir det bara enstaka djur. Men en brasklapp är att det i vissa områden till exempel i Holland 2023 varit en ganska hög sjuklighet och viss dödlighet även i mjölkbesättningar. Från Danmark finns det än så länge mest vittnesmål från enstaka besättningar, men inte så mycket vetenskapliga rapporter. Ofta rapporteras det då mest om de besättningar som drabbats värst.
Klart är dock att det är stor variation i hur sjuka smittade nötkreatur blir, från inga synliga symtom alls till svårt sjuka och till och med dödsfall. Djuren kan bland annat få ökad salivering och svullnad i huvudet, foderleda, lägre mjölkavkastning och svullnad vid klövranden med hälta.
– Det finns ingen behandling mer än att ge understödjande behandling.
Eftersom djuren har svårare att äta och dricka kan man göra foder och vatten mer tillgängligt i en sjukbox.
En tankmjölksinventering i mjölkbesättningar är på gång i september för att få mer koll på hur utbredd smittan är.
Läs mer:
- Antalet fall av blåtunga i Sverige läggs ut på en kartbild på SVA:s webb: Smittläge för blåtunga
- Mer om symtom: Blåtunga – SVA