Foderputtaren har rationaliserat en arbetsuppgift som tidigare sköttes med manuellt arbete.
En foderputtare kan spara arbete, minska spillet och öka matlusten. Här är två lösningar – en i trä och en gjord av traktorfälg.
Puttar åt båda hållen
Mattias Hörlén, dikoproducent på Norrbyängar utanför Eksjö i Småland, har gjort en foderputtare i trä som har gått i en stallsäsong. Den är byggd som en trekant som puttar fodret åt båda hållen samtidigt.
När han skulle sätta ihop foderputtaren lade han ut virket framför minilastaren och grovsågade sedan med motorsåg utifrån ögonmått.
– Materialkostnaden blev max 1 000 kronor och till det någon timmes arbete, säger Mattias Hörlén.
Materialet är fyrkantsstolpar på 100×100 millimeter som fästs ihop med långa träskruvar. Han ville att plogen skulle vara något bredare än minilastaren, men inte för bred. Block från plansilon och rundbalar ställs in på foderbordet och om foderputtaren varit för bred skulle det vara svårt att komma fram om det ligger mycket foder kvar.
Ordentligt grepp
Foderputtaren fästs i minilastarens gripklo. Minilastaren fanns redan på gården och det var bra att den fick fler användningsområden. Det är viktigt att gripklon får ett bra grepp om träplogens kortsida så att den hålls fast ordentligt när man kör.
– Jag ville ha en lång spetsplog. Har man byggt med lego när man var liten och sedan fortsatt med andra byggprojekt så får man lite känsla för vilka konstruktioner som håller, säger Mattias Hörlén.
Skulle den bli för klen vid första försöket är det bara att bygga på mer. Det blir inte så stor friktion när den går så det har inte varit något stort slitage. Därför har han inte sett något behov av att sko den med metall. Däremot kunde plogsidorna varit högre för att inte foder ska ramla in över konstruktionen.
– Den kan nog gå i många år till, men det beror förstås på hur ofta man kör. Här är det ungefär varannan dag. Innan öste jag med en grep och skyffel och det är skönt att slippa.
Puttare på fodervagnen
Benjamin Eriksson på Tuvagård i halländska Folkered konstruerade för åtta år sedan en egen foderputtare som är placerad under den rälsgående fodervagnen.
Han använde en traktorfälg med en däcksida som han fäste under fodervagnen med hjälp av en ram av fyrkantjärn, satte i en hjulaxel för att den skulle snurra och en platta på fälgens ovansida för att det inte ska samlas gamla foderrester i fälgen.
I fälgen har Benjamin lagt en vikt på cirka 50 kilo för att vagnen inte ska lyftas av fodret och hjulen som den hänger i ska börja spinna mot rälsen.
– Avståndet i höjdled måste vara perfekt avvägt och foderbordsgolvet får inte vara ojämnt, säger Benjamin Eriksson.
Försumbar kostnad
På bakändan av fodervagnen har Benjamin även satt fast en plåt som styr fodret till vänster på foderbordet istället för åt båda håll. Kostnaden för foderputtaren är försumbar eftersom Benjamin har använt begagnat material som funnits hemma på gården. Det är enbart det egna arbetet som kostat.
Material
Foderputtare i trä
Fyrkantsstolpar, 100×100 mm
Träskruv
Foderputtare på fodervagn
Traktorfälg
Fyrkantsjärn
Traktordäcksida
Hjulaxel
Träskiva
Plåtbit
