Räkna på dina tjurar

Korsningskalvar med köttras har en högre kapacitet för tillväxt och den behöver utnyttjas för att få en kostnadseffektiv uppfödning.

–  Det går att få bra tillväxt också på mjölkrastjurarna, men då är starten extra viktig, sa Jessica Stenvall, produktionsrådgivare på Växa vid Växadagarna i Umeå.

Tillväxtpotentialen är som högst under ungtjurens första år för att sedan avta i takt med att tjuren blir äldre. Ju fler dagar uppfödningen tar desto mer underhållsfoder går åt. Det gör att en mer intensiv uppfödning, med slakt vid 15 till 17 månader ofta är mer lönande.

– Tjuruppfödning kräver ett högt näringsinnehåll på grovfodret. För en extensiv uppfödning måste man även ha ett billigt grovfoder. Ska man ha kvar tjurarna längre gäller det att de växer till rimliga insatser. Tjurarna behöver växa minst ett kilo per dag.

Slaktåldern påverkar djurflödet

 Idag när kalven är dyrare i inköp och det kan vara brist på kalv diskuteras ibland att föda upp ungtjuren till en högre slaktvikt, speciellt när det gäller köttraser och korsningar. En högre slaktålder minskar också hur många djur man får igenom stallet.

– Men i norr har kalvarna varit billigare. Man måste därför räkna på vad man tjänar mest på i den egna besättningen, sa Jessica Stenvall.

I tabellen visas exempel på olika uppfödningstid och slaktvikt och hur många tjurar man får igenom stallet på ett år. Att höja slaktvikten från 310 till 350 kilo ger faktiskt en lägre total produktion på 1 ton genom att färre tjurar kan passera stallet. Det motsvarar ett värde på uppåt 80 000 kronor. Samtidigt behöver 22 färre kalvar köpas in vilket om kalven kostar 4 000 kronor blir 88 000 kronor. Men om tillväxten blir lägre kommer kalkylen i en annan dager.

Andra aspekter kan var en nybyggd stallplats som absolut måste fyllas. Eller hur djurhälsa, ströåtgång och arbete påverkas av beläggningen i stallet. Antalet foderbordsplatser och utfodringssystem kan också sätta gränser.

Exempel på producerad slaktvikt i ett stall med 200 platser. Källa: Växa