År 2003 kalvade nästan var tredje diko i mars. På två månader, mars och april, kalvade mer än hälften av dikorna. Under 2025 kalvade ytterligare någon procent färre av dikorna i mars jämfört med 2024. Numera kalvar knappt var femte diko i mars. I mars och april förra året kalvade totalt knappt 35 procent av dikorna. Detta enligt statistik från Jordbruksverket baserat på uppgifter i CDB.
Höstkalvningar ökar sakta
Vid en helt jämn kalvningsfördelning skulle 8,3 procent av korna kalva varje månad. Under januari till maj ligger kalvningarna över denna nivå. Totalt sett kalvar då 66 procent av korna. År 2003 var det 79 procent.
Andelen kalvningar under juli till december har ökat, framför allt i december där nu 7,5 procent av korna kalvar. Under höstmånaderna september till november kalvade 5 procent av korna 2003. Förra året var den andelen uppe i 12 procent.
Nedan en lista med argument för att ha en del höstkalvningar som kommer från Nötkötts gårdsreportage.
Några argument för höstkalvning:
- Jämnare arbetsbelastning över året.
- Minskat smittryck med två kalvningsperioder.
- Jämnare slaktleveranser över året.
- Att kor kan kalva ute tidigt på hösten.
- Att kunna beta med kor utan kalv på magrare beten.
- Att avelstjurarna får fler arbetsperioder/kan betäcka fler kor.
Tidigare artiklar på samma ämne: Kalvningarna flyttar från mars
Diagrammet bygger på renrasiga kalvningar med köttras i CDB år 2025 jämfört med 2003. Korsningar är inte medtagna då det ingår både kött- och mjölkraskorsningar i den kategorin. Källa: Jordbruksverket