Köttbönder tog ordet i riksdagen

Bättre lönsamhet än på länge – men växande frustration kring regelkrångel och stöd. När Lantbrukets Dag anordnades i riksdagen i veckan var budskapet tydligt från såväl nötkötts- och mjölkbönder: Det behövs mindre prat och mer verkstad i politiken.

Text, Foto Cecilia Persson

Det var nästan fullsatt i gamla kammaren i riksdagen när Lantbrukets Dag anordnades den 18 februari.

–Jag hoppas att många bönder är på plats, för det behövs i riksdagen, sa landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) på länk från en videoskärm.

Det som började som Mjölkens Dag har under åren vuxit till ett större evenemang, på initiativ av riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD).

Branschföreträdare för flera grenar inom lantbruket var med under Lantbrukets dag. Här från en av debatterna.

Men trots stundande valrörelse var det glest med politiker på plats. När Grisföretagarnas ordförande Johan Eriksson undrade hur många politiker som närvarade sträcktes bara en handfull armar upp.

Från jordbruket, och från mjölk- och nöttköttsproduktionen, fanns däremot flera talare.

Den gemensamma lägesbilden var mestadels positiv. Högre lönsamhet och bättre betalt har gett nödvändigt andrum.  

Men många påtalade den långsamma återväxten i branschen och att politiken måste ge bättre spelregler.

– Vi har en hög medelålder, och det handlar inte bara om kronor och ören utan om framtidstro, konstaterade nötköttsproducenten Stefan Gård.

”Jag börjar bli trött”

Tydligast blev generationsperspektivet när unga företagare tog ordet. Katarina Wolf, mjölkproducent i Östergötland och ordförande för LRF Ungdomen var tydlig:

– Jag börjar bli trött och jag är för ung för det. Vi lyckas inte vända trenden.  Jag vet vilka förändringar som behöver komma till. Konkurrenskraftsutredningen gav flera bra förslag på det. Men det händer ingenting. Det är bara att göra. Det är öppet mål.

Henrik Lander i mössa
Henrik Lander, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter.

Nya investeringsstöd behövs

Henrik Lander, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter, lyfte fram två faktorer bakom den långsiktiga nedgången i produktionen: låg lönsamhet och hög medelålder.

Samtidigt skönjs en försiktig ljusning. Det syns en svag ökning av dikor mellan 2024 och 2025 och efterfrågan är stabil trots stigande priser. Den högre lönsamheten återinvesteras och fler satsar.

Men här behöver staten göra mer för att anpassa stöden så att den ofta småskaliga dikoproduktion inte hamnar efter. Den kommande dikopengen är välkommen – men det måste vara möjligt för mindre gårdar att få investeringsstöd.

–De här gårdarna måste kunna söka investeringsstöd för att kunna bibehålla eller öka sin produktion. Det är antalet djur som räknas, inte antalet stallar utan antalet gårdar som fortsätter.

LÄS OCKSÅ:

Fler kor och kalvar 2025