För att kunna maximera andelen köttrassemin i mjölkbesättningarna behöver strategin kombineras med könssorterade kvigdoser av mjölkras för att få fram rekryteringsdjur.
– 60 procent köttrassemin i mjölkbesättningar är fullt möjligt, sa Johanna Bengtsson, produktansvarig kött avel på Växa, på Växadagarna i Umeå.
För att ytterligare optimera strategin används könssorterade Y-doser av köttras. Men det finns också besättningar som använder X-doser på köttrasdoserna för att de hellre vill ha korsningskvigor än att behöva stuta tjurkalvar för att få fram betesdjur. De könssorterade doserna ger till 90 procent önskat kön på kalven.
Om alla gör som Vänersborg …
I tabellen visas vad en öka andelen köttrassemin skulle betyda för att öka mängden nötkött som produceras. Här är det räknat med att en mjölkrastjur väger 325 kilo slaktad vikt och en köttraskorsning 365 kilo (alternativ 1 och 2) och 385 kilo med könssorterade Y-doser (alternativ 3).
Till det skulle mängden kött också kunna ökas genom slutgödning av mjölkkor. Om mjölkkornas slaktvikt skulle öka från 320 till 350 kilo skulle det bidra med ytterligare 2 600 ton slaktad vikt, motsvarande 7 700 djur à 340 kilo.
– Med 60 procent köttrassemin, maxad andel könssorterade doser och slutgödning av mjölkkor skulle det gå att få fram en ökad slaktvikt på 10 300 ton vilket motsvarar 30 300 djur, sa Johanna Bengtsson.
Enligt Jordbruksverket minskade slakten av nötkreatur med 8 procent under 2025 och landade på 128 100 ton slaktad vikt. Minskningen var 11 410 ton. Det betyder att en stor del av detta skulle kunna täckas upp genom att optimera användningen av köttrasdoser i mjölkbesättningarna.
Vikten väger allt tyngre
Mjölkbesättningen tjänar på köttraskorsningen genom köttrastillägg och en tyngre kalv, medan den kalvköpande besättningen tjänar på ökad tillväxt, bättre foderomvandling och högre slaktvikt. För att kunna utnyttja köttraskorsningarnas fulla potential är det en fördel om det går att gruppera dem för sig. Då kan också den kalvköpande besättningen öka omsättningen i stallet genom att en box kan tömmas snabbare.
– Räknat på 17 månaders uppfödningstid och med ett avräkningspris på 67 kronor i höstas så var mervärdet på köttraskorsningen 4 200 kronor, sa Johanna Bengtsson.
Då är det bara räknat att köttraskorsningen får en krona extra per kilo slaktvikt för högre formklass. När avräkningspriserna har ökat har formklassen fått allt mindre betydelse. Nu motsvarar den bara på 3 procent av avräkningspriset för ett ungnöt av köttras jämfört med mjölkras (formklass U respektive O). För 25 år sedan utgjorde formklassen 15 procent av avräkningspriset i Sverige. I Danmark och Finland utgör formklassen idag 9 till 14 procent av avräkningspriset och i Norge 22 procent.
Välj tjurar som ger lätta kalvningar
För mjölkbesättningen är det viktigt att välja tjurar som ger lätta kalvningar. Totalindexet NBDI (Nordic Beef on Dairy Index) visar vilka köttrastjurar som ger bäst ekonomi i korsning med mjölkras. Men det går också att gå ner på delegenskaper för lätta kalvningar och det avelsvärdet är också jämförbart mellan olika köttraser, precis som totalindexet NBDI.
Andelen köttrassemin i mjölkkobesättningarna i Danmark, Finland och Sverige ligger på 37, 33 respektive 26 procent. Sverige har varit lite senare i starten men börjar komma i kapp. Dansk blå är den dominerade köttrasen i kött på mjölk i Danmark, blonde i Finland och angus i Sverige.
– I början kanske det inte var så intressant att få bara enstaka köttraskorsningar för kalvköparna, säger Johanna Bengtsson. Men nu, som i Vänersborg som ligger på 40 procent köttrassemin, är ungefär två tredjedelar av tjurkalvarna är köttraskorsningar och kalvköparen kan anpassa uppfödningen efter det.
Att angus är populär i Sverige tror hon kan bero på kalvningsegenskaperna och att kalvarna är pigga och snabbt upp på benen. Men också dräktighetens längd där angus som faderras bara har en dag längre dräktighet än mjölkraserna. Medan till exempel simmental och blonde har cirka sju dagar längre dräktighet.
– Om man kunde ta hänsyn i managementprogrammen till att olika raser ger olika längd på dräktigheten så skulle de underlätta för mjölkbesättningarna att hantera kalvningarna.
Olika scenarier vid ökad andel köttrassemin. Källa: Växa
* Den driftsplats i Växa som har högst andel.