Eftersom förhandlingar både kring budget och regelverk för CAP efter 2028 fortfarande pågår råder stor osäkerhet kring ett sådant stöd. Det här går emot förhoppningarna om en ordentlig satsning för att öka svensk nötköttsproduktion, där branschen drivit att djurvälfärdsersättningen för dikor är en viktig del.
– Detta är inte alls den starka signal till nötköttsproducenterna som vi hade hoppats på. Att vänta på en oviss förstärkning i nya CAP stärker inte investeringsviljan idag. Och nivån som föreslås om en ersättning skulle införa täcker inte kostnaderna för att hålla dikorna på bete. Vill man på riktigt öka livsmedelsproduktionen och åtgärda nötköttsbristen så är detta fel väg, säger Mikaela Johnsson, vice ordförande i LRF i ett pressmeddelande.
Sänder fel signaler
Så sent som på Lantbrukets Dag i riksdagen i förra veckan lyftes förväntningarna på dikopengen. Inte bara för att stärka kalkylen i dikoproduktionen och få fram fler kalvar. Det skulle också skicka en viktig signal till branschen. LRF konstaterar att lönsamheten är för svag i lantbruket för att upprätthålla produktionen.
– För att vi ska kunna möta den starka efterfrågan på svenskt nötkött, investera i framtiden och bidra till Sveriges försörjningsförmåga krävs tydliga, kraftfulla och långsiktiga politiska beslut. Vi behöver konkurrensvillkor som matchar omvärlden inte ytterligare hinder, menar Mikaela Johnsson.
Förutom att en djurvälfärdsersättning för dikor är viktigt för att stärka svensk nötköttsproduktion, har även vad som händer med stödnivåerna i CAP den kommande budgetperioden stor betydelse. Andra frågor som LRF driver är att underlätta för investeringar i nya stall genom statliga kreditgarantier. Ett förenklat regelverk när det gäller villkorad läkemedelsanvändning. Samt att säkerställa att ett eventuellt Mercosuravtal inte tillåter import av kött som är framtaget med lägre krav än vad EU har.
Mer om Lantbrukets Dag: Köttbönder tog ordet i riksdagen