Holstein håller ställningarna och drygt var tredje inrapporterad kalv i CDB har den raskoden. Detta trots att holstein och den gamla typen av SLB är uppdelade på två olika raser från och med november 2025. SLB är inte med på Nötkötts lista då de bara har kalvar med för två månader. Det finns ganska få djur kvar av den ursprungliga låglandstypen. På andra plats kommer korsningskalvarna som utgjorde 30 procent av de inrapporterade kalvarna. Därefter följde SRB med 11 procent och hereford med 6 procent. Hereford är därmed den största köttrasen i Sverige. Av de 56 raser, förutom korsningarna, som finns med på Jordbruksverkets lista över raskoder var det fyra raser där det inte rapporterades in några kalvar förra året. För 15 av raskoderna blev färre än tio kalvar inrapporterade.
Statistiken bygger på uppgifter i CDB. Jordbruksverket gör ingen uppdelning om det är kalvar efter mjölk- eller dikor. I den stora gruppen korsningar återfinns kalvar av både mjölk- och köttras. Vissa raser, som simmental/fleckvieh, används både som mjölk- och dikor. Även en del lantraser som fjällras och rödkulla fungerar i dag inte bara som mjölkkor utan också som dikor.
Två nya raskoder i år
Den nya rasen som tillkommit, men en inrapporterad kalvning, är normande, som är en fransk röd mjölkras. Lantbrukaren rapporterar in raskoden utifrån egen bedömning av rasen. Kalvarna behöver inte vara varken helt renrasiga eller godkända enligt de olika rasernas stambokföringskrav. Syftet med raskoden är att få en fingervisning om hur djuret ser ut. För två kalvar har raskoden för belgisk blå. Den typen av inrapporteringar handlar det ofta om att man knappat in fel raskod. Det finns även med några udda typer som jak, bison, buffel, visent och zebu som ligger med i CDB-registret.
Av raserna med fler än 400 kalvar ökade andelen inrapporteringar 2025 för de allra flesta köttraserna. Bland de mindre raserna finns såväl sådana som ökar och andra som legat kvar på samma nivå i flera år.
Under Nötkötts vinjett Fokus finns olika raser beskrivna; Fokus-arkiv
Tabell: Raskoder på kalvar födda under 2025 som är inrapporterade i CDB. Källa: Jordbruksverket
| Raskod | Antal kalvar | Andel av kalvar | |
| 2 | Holstein | 160 589 | 35 % |
| 99 | Korsning/övriga raser | 139 217 | 30 % |
| 1 | SRB | 48 780 | 22 % |
| 8 | Hereford | 30 159 | 6 % |
| 14 | Simmental | 20 671 | 4 % |
| 11 | Aberdeen angus | 18 918 | 4 % |
| 9 | Charolais | 15 149 | 3 % |
| 12 | Limousin | 9 387 | 2 % |
| 6 | Röd boskap | 4 262 | 1 % |
| 27 | Montbéliard | 3 177 | 1 % |
| 4 | Jersey | 2 408 | 1 % |
| 41 | Fjällko | 1 877 | – |
| 18 | Blonde | 1 501 | – |
| 16 | Highland cattle | 1 197 | – |
| 5 | Ayrshire | 1 147 | – |
| 28 | Fleckvieh | 1 146 | – |
| 31 | Brown swiss | 835 | – |
| 17 | Belted galloway | 728 | |
| 19 | Dexter | 620 | – |
| 29 | Wagyu | 617 | – |
| 40 | Rödkulla | 605 | – |
| 3 | SKB | 414 | – |
| 42 | Väneko | 94 | – |
| 91 | Buffel, vattenbuffel | 70 | – |
| 44 | Ringamålako | 56 | – |
| 22 | Piemontese | 53 | – |
| 38 | Lakenvelder | 46 | – |
| 36 | Stabiliser | 36 | – |
| 20 | Galloway | 34 | – |
| 43 | Bohuskulla | 32 | – |
| 56 | Aubrac | 29 | – |
| 57 | Brahman | 26 | – |
| 58 | Speckle park | 24 | – |
| 35 | Murray grey | 23 | — |
| 21 | Tiroler Grauvieh | 23 | – |
| 93 | Jak | 21 | – |
| 55 | Pustertaler | 15 | – |
| 25 | Chianina | 15 | – |
| 24 | Gelbvieh | 15 | – |
| 34 | Bazadaise | 14 | – |
| 90 | Amerikansk bison | 12 | – |
| 50 | Telemarksfe | 8 | – |
| 94 | Visent | 7 | – |
| 92 | Zebu | 7 | – |
| 30 | Dansk korthorn | 7 | – |
| 53 | Pinzgauer | 4 | – |
| 52 | Dölafe | 2 | – |
| 37 | Guernsey | 2 | – |
| 32 | Texas longhorn | 2 | – |
| 23 | Belgisk blå | 2 | – |
| 60 | Normande | 1 | – |
| 26 | South devon | 1 | – |
| 54 | Finsk boskap | 0 | – |
| 51 | Vestlandsk fjordfe | 0 | – |
| 39 | Australian lowline | 0 | – |
| 33 | Salers | 0 | |
| Summa: | 464 085 | ||