– Vi fick besök av den nya generaldirektören på Jordbruksverket, Anna Olofsson, som presenterade hur de ska jobba vidare. Vi har haft bra en bra dialog sedan hon började för åtta veckor sedan.
Vad har ni lyft med Anna Olofsson när det gäller dikopengen?
– Jordbruksverket hade räknat fram att en dikopeng bara skulle ligga på 404 kronor. Men när vi har räknat så har vi landat på 1 600 kronor. Det är superviktigt att det också kommer med hur mycket merarbete det är att ha djur på bete. Vi har bland annat utgått från Kristina Holmströms forskning. Anna Olofsson var självkritisk när det gäller hur Jordbruksverket hanterat den här frågan. Nu finns en vilja att få till mer underhandsdiskussioner kring hur detta kan lösas framåt.
Ni hade också en dialog med Ica?
– Ja, Mats Heljestrand, kategoriansvarig för kött på Ica deltog och det är tydligt att de vill ha svenskt kött. De har tagit in en del import för att täcka upp när det varit brist på svenskt nötkött. De ligger på cirka 90 procent svenskt nötkött i dag. Det är viktigt att produktionen av svenskt nötkött ökar för att vi ska behålla och stärka vår position.
Vad kom upp när ni diskuterade riskhantering och beredskap?
– Ove Karlsson, affärsutvecklare på Luleå universitet, hade en dragning om vilka olika risker som finns i produktionen, till exempel vid torka och krig. Lantbruksföretaget måste ha en tillräcklig lönsamhet och ekonomisk buffert för att kunna hantera olika risker. Flera av oss lyfte att den största risken är om något skulle hända oss själva. Speciellt på en liten gård håller lantbrukaren i det mesta själv och blir mer sårbar. På en större gård så kan det finnas fler som kan rycka in.
Något mer fråga som diskuterades?
– Ja, ett par mer interna frågor. Vi hade två bra dagar i Stockholm och jag tycker att vi har förflyttat oss framåt i organisationsfrågorna. Vi har också haft uppe utmärkelsen Årets Nötköttsföretagare och hur nomineringsprocessen ska gå till.
- Tidigare intervju: ”Det ger helt fel signaler” – Tidningen Nötkött