EU:s handelsavtal med de fyra sydamerikanska länderna Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay är ännu inte klart. Men parterna har enats om flera delar som rör tullarna. När det gäller nötkött har man landat i en tullkvot på 99 000 ton per år som får importeras inom ramen för avtalet.
Avtalet väcker oro i bondeled och har mötts av massiva protester runt om i EU. Under ett lunchwebbinarium arrangerat av LRF Kött var Mercosuravtalet i fokus. Då talade bland annat Christina Furustam, LRF:s expert på internationella frågor. Hon ser inte några större risker för svenska köttproducenter i dagsläget.
Fördela volymer mellan länderna
Den totala kvoten, som är betydligt lägre än de 300 000 ton som tidigare diskuterats, ska fasas in under en övergångsperiod på sex år med reducerade tullar. Volymerna kommer att fördelas mellan Mercosur-länderna, men Brasilien väntas stå för 40 procent av nötköttet.
– I Sverige är vi importvana och vi är ett land som gärna tänker på pris. Men de senaste åren har våra egna produkter stärkt sina positioner. Kan vi hålla i det och jobba med marknaden tror jag inte att vi behöver vara så oroliga för nötköttet. Men det är svårt att säga än.
Calle Ramvall, hållbarhetsansvarig på Norvida, en av Sveriges större köttimportörer, framhöll att nötköttskvoterna i avtalet redan i dag är lägre än den import som kommer från Sydamerika. Han tonade också ner oron för prispress i handeln.
– Det är inte extremt stora volymer som tillkommer. Det är ett värde som ska fördelas mellan producenterna, slakterierna och importörerna. Man överdriver riskerna för att det ska bli extrem prispress i EU.
Oron för Mercosuravtalet har varit särskilt stor bland irländska nötköttsproducenter. Det beror på att Irland exporterar mycket filé, biff och andra ädlare detaljer till andra EU-länder, där ökad konkurrens från Sydamerika kan märkas. För svenska producenter är det ett annat utgångsläge, menar han.
– Med den låga självförsörjningen vi har tror jag inte att avräkningspriset påverkas här i Sverige. Svenska priser är inte så hotade. Irländska priser kan däremot känna av en ökad konkurrens.
Viktig skyddsklausul
Mercosuravtalet är påskrivet, men är ännu inte i hamn. I januari krävde ledamöter i EU-parlamentet att avtalet granskas av EU-domstolen, vilket kan ta upp till två år. Parallellt arbetar dock EU-kommissionen med att ta fram en provisorisk tillämpning av avtalet.
– Vi är nära ett godkännande, sa Christina Furustam.
Flera bondeorganisationer är kritiska till att avtalet inte reglerar flera frågor kopplade till djurvälfärd – vilket ses som en klar konkurrensnackdel.
– Det ska man fortsätta diskutera i olika grupper. Frågor om djurvälfärd, hur vi ska bekämpa antibiotikaresistens och sådana frågor. Vi ska försöka få Mercosur-länderna att tänka likadant, sa Christina Furustam.
I september kommer även nya EU-krav på att all import av animaliska produkter till unionen ska leva upp till samma antibiotikaregler som de som finns inom unionen.
En knäckfråga för Mercosuravtalet är hur den skyddsklausul som ska in i avtalet ska se ut. EU-kommissionen, medlemsländerna och flera bondeorganisationer arbetar aktivt för att försöka påverka den.
– Det innebär att man ska kunna åberopa den om avtalet leder till eller riskerar att leda till marknadsstörningar, sa Christina Furustam, som samtidigt bedömde att klausulen riskerar att bli ganska tandlös.
Skulle skyddsklausulen visa sig otillräcklig är det därför viktigt att den nya gemensamma jordbrukspolitiken, Cap, får tillräckligt med pengar nästa period, menar LRF. Det kan bli extra viktigt för att kunna dämpa eventuella marknadsstörningar av handelspolitiken, avslutade Christina Furustam.
Läs också: