Att Jordbruksverket inte kommer att föreslå någon djurvälfärdsersättning är ett besked som Henrik Lander, ordförande i Sveriges Nötköttsproducenter, är mycket besviken över. En så kallad dikopeng har diskuterats i flera år sedan djurvälfärdsersättningar infördes för mjölkkor, suggor och tackor. Men inte dikor.
– Jag fick beskedet i fredags eftermiddag. Jordbruksverket tycker att det är krångligt att införa ersättningen för bara ett år utan vill invänta nya CAP 2028. Men då vet vi att stödnivåerna kommer att minskas. Och det är nu vi behöver få positiva signaler, säger Henrik Lander.
Nu landar frågan på regeringens bord igen. SNP kommer att fortsätta jobba för att det ska bli en dikopeng. Även om Jordbruksverket kommit fram till en att ganska låg peng i så fall vore aktuell, 404 kronor per ko, med hänvisning till att dikoproduktionen också får betesstöd.
Dikokalkylen har röda siffror
– Vi hade trott att det skulle kunna bli 1 500 kronor, eller minst 1 000 kronor. Även om dikokalkylen stärkts från ett minus på 5 000 kronor per ko för ett år sedan, visar kalkylen fortfarande röda siffror.
Det handlar inte bara om den ekonomiska effekten utan också om signalvärdet. Att visa på att man vil satsa på branschen. När Jordbruksverket räknade på hur mycket produktionen skulle behöva öka för att stärka svensk självförsörjningsgrad så föreslog de en ökning på 20 000 dikor på tio år.
– Dikorna är också bra ur beredskapssynpunkt, de finns över hela landet på små och robusta gårdar. Det borde också vägas in, säger Henrik Lander.
För mjölkkorna infördes betesersättningen med kort varsel. På frågan om han tycker att nötköttsproduktionen blir styvmoderligt behandlad svarar han:
– Mjölkkorna är superviktiga och en motor i svenskt lantbruk. Men om vi diskuterar öppna landskap och naturrestaurering är dikorna viktiga. Att inte införa en dikopeng skickar helt fel signaler.