Henrik Karlsson har över 20 års erfarenhet av att rita och planera stallar, och har dessutom dikor själv.
När han sammanfattar byggläget i Nötköttssverige konstaterar han att det byggs massor – och på många olika sätt:
– Det spretar mer än vanligt. Pratar man med bygg och inredningsfirmor har de jättemycket att göra, sa han under webbinariet med titeln ”Bygg billigt och smart för dikor” som Hushållningssällskapet anordnade i augusti.
Skillnad mellan vinst och förlust
Henrik Karlssons budskap var tydligt: Byggkostnader springer lätt iväg, och även om lönsamheten är bättre nu kan ett ogenomtänkt bygge snabbt äta upp lönsamheten.
– De finns de som säger att byggkostnaden inte spelar så stor roll. Att man får igen det på produktionen om man bygger dyrt. Men byggkostnaden är 10-30 procent av kalkylen. Är det 30 procent är det mycket. Det är skillnaden mellan att göra vinst och inte.
Alltför ofta har han varit i stall där det ”övermekaniserats” lite för mycket.
– Akta er för det. Tänk på vad ni behöver: basic först och sen topputrustningen i sista hand.
Men pendeln får heller inte slå över för mycket åt andra hållet.
– Tyvärr ser man ofta mycket klent också som måste renoveras . Robusthet är viktigt. Vi kan ha tjurar som väger 1,5 ton. Det måste vara rejäla saker.
Fler prioriterar att bygga med fånggrindar, som underlättar när man ska byta öronmärken, vaccinera eller dräktighetsundersöka. Arbetsmiljön ska vara säker:
– Fler och fler inser att fånggrindar ska jag ha.
Långa foderbord
Hans favoritmodell på dikostall, i alla fall ur perspektivet att det ska vara smart och prisvärt, är rätt så traditionell:
– En öppen långsida med skrapad gång och bädd är enklast och smartast.
Helst ska den placeras med öppna långsidan mot sydväst. Vattenförsörjningen är komplex. Men fler koppar är inte alltid bättre. En lösning är att placera en vattenkopp centralt, exempelvis i en grind, så att samma kopp kan användas från flera håll och samtidigt vara skyddad från sparkar.
– Men det går inte alltid länsstyrelsen med på.
Och för att undvika frysning tycker Henrik Karlsson att en robust lösning är att dra vattenledningen underifrån och upp genom ett cementrör till en eluppvärmd vattenkopp.
Snåla heller inte in på foderbordens längd – de ranglåga korna behöver plats, påminner Henrik Karlsson:
– För dikor då måste man ha långa foderbord.
Tumregel för ströbädd
En tumregel för ströbädd som är smart att använda, tycker Henrik Karlsson, är att tänka 1 kvadratmeter per hundra kilo kött. Det vill säga – en diko som väger 600 kilo ska ha sex kvadratmeter bädd att förfoga över.
– Det är lite mer än i lagen men blir ganska rätt att tänka så.
Han får också många frågor om att bygga om i befintliga byggnader.
– Många gör det och det lyckas väldigt mycket med det.
Det är också ett smart sätt att hålla nere kostnader för anläggningsarbeten och även vägar – som lätt drar iväg på sista raden.
– Det kanske får ligga lite avsides och vara lite fult. Men det ska funka. Det är så man ska tänka ibland.
Webbinariet var en del av Hushållningssällskapets föredragsserie Fler Dikor-Fler Möjligheter.
Läs också: Startskottet har gått för en ny säsong på Gunnarp