Var tredje kalv är en holstein

Holstein är den vanligaste rasen på kalvar som föds i Sverige. Därefter kommer korsningarna på en andraplats, sett till de raskoder som rapporteras in till CDB. Den vanligaste köttrasen är hereford.

Text, Foto Ann Christin Olsson

Drygt var tredje kalv rapporterades in med raskod 2 för holstein förra året. På andra plats kom korsningskalvarna som utgjorde 30 procent av de inrapporterade kalvarna. Därefter följde SRB med 11 procent och hereford med 7 procent av kalvarna. Av de 54 raser, förutom korsningarna, som finns med på Jordbruksverkets lista över raskoder var det fem raser där det inte rapporterades in några kalvar alls förra året. Tolv av raskoderna användes till färre än tio kalvar.

Den här statistiken bygger på inrapporteringarna till CDB. Jordbruksverket gör ingen uppdelning på om det är kalvar efter mjölk- eller dikor. I den stora gruppen korsningar återfinns kalvar i både mjölk- och dikoproduktionen. Inom mjölkproduktionen är det idag vanligt att använda köttras på mjölkkor som man inte vill rekrytera efter. I höstas skrev vi till exempel om att andelen köttrassemin i mjölkbesättningar ökat till 26 procent. Men korsningar i dikobesättningarna är också vanliga. Vissa raser, som simmental/fleckvieh, används både som mjölk- och dikor. Även en del lantraser som fjällras och rödkulla används idag inte bara som mjölkkor utan också som dikor.

Fler raskoder senaste åren

Lantbrukaren rapporterar själv in rasen och kalvarna behöver inte vara varken helt renrasiga eller godkända enligt respektive ras stambokföringskrav. Syftet med raskoden är att få en fingervisning om hur djuret ser ut. En kalv har också rapporterats in som belgisk blå. När den typen av inrapporteringar följs upp handlar det ofta om att man knappat in fel raskod. Det finns även med några udda typer som jak, bison, buffel, vicent och zebu som ligger med i CDB-registret.

Av raserna med fler än 400 kalvar ökade andelen inrapporteringar 2024 för angus, limousin, röd boskap, jersey (SJB), blonde, fleckvieh, brown swiss, belted galloway och dexter. Bland de mindre raserna med mellan 10 och 100 kalvningar ökade jak, murray grey, chianina, aubrac, pustertaler och bazadaise.

Under Nötkötts vinjett Fokus finns olika raser beskrivna; Fokus-arkiv

Tabell: Inrapporterade raser på kalvar födda under 2024 som rapporterats in i CDB. Källa: Jordbruksverket

RaskodRasAntal kalvarAndel av födda kalvar
2 Holstein/SLB 158.857 34,7 %
99Korsningar/övriga raser 138.19130,2 %
1 SRB 52.140 11,4 %
8Hereford 29.9636,5 %
14Simmental18.604 4,1 %
11Aberdeen angus17.0413,7 %
9Charolais 15.1023,3 %
12Limousin7.868 1,7 %
6Röd boskap, RB 3.7330,8 %
27Montbéliard 2.966 0,6 %
4SJB 2.3460,5 %
41Fjällko 1.9120,4 %
18Blonde d´aquitaine 1.2820,3 %
16Highland cattle 1.1140,2 %
5Ayrshire, SAB1.1020,2 %
28Fleckvieh1.0090,2 %
31Brown swiss 8520,2 %
17Belted galloway 8290,2 %
40Rödkulla 6100,1 %
29Wagyu 5940,1 %
19Dexter5400,1 %
3SKB 4090,1 %
42Väneko 72
38Lakenvelder 66
91Buffel, vattenbuffel64
44Ringamålako 54
90Amerikansk bison 44
43Bohuskulla43
93Jak 31
36Stabiliser31
20Galloway 29
22Piemontese 25
35Murray grey 24
25Chianina 21
21Tiroler grauvieh 17
56Aubrac 13
55Pustertaler 11
34Bazadaise10
92Zebu7
50Telemarkfe 7
94Visent 6
58Speckle park6
53Pinzgauer 5
52Dölafe 4
24 Gelbvieh 4
57Brahman3
30Dansk korthorn3
37 Guernsey2
32Texas longhorn2
23Belgisk blå och vit 1
54 Finsk boskap
51Vestlandsk fjordfe
39Australian lowline
33Salers
26South devon