I flera år har det varit svårt att upprätthålla en veterinär beredskap för djursjukvård under jourtid. Frågan har utretts och i en promemoria föreslår nu rådmannen Jenny Wennhall att statens ansvar koncentreras till att säkerställa tillgång till veterinär hälso- och sjukvård för lantbrukets djur och, i vissa delar av landet även för hästar. För sällskapsdjur ska det statliga åtagandet bara avse veterinära insatser i form av avlivning av djurskyddsskäl.
Vidare så föreslås ett begränsat åtagande för djursjukvård under beredskapstid till akut vård som inte kan avvakta till ordinarie arbetstid. Utredningen föreslår också en beredskapsersättning för privatpraktiserande veterinärer som åtar sig beredskap för djursjukvård för lantbrukets djur och i vissa områden för häst.
Ökat ansvar
Utredaren pekar på att förslaget bör gynna de delar av landet där marknaden inte kan bära verksamheten på egna villkor. Att ett beredskapsbidrag för privata veterinärer i så kallade vita områden kan säkerställa att de fortsätter med sin verksamhet där.
Utredningens förslag innebär att Jordbruksverket får ett ökat ansvar för att organisera och administrera beredskapen. Myndigheten ska även inrätta och driva en nationell beredskapstjänst som samordnar tillgången till veterinärer i varje veterinärområde.
Fler privata aktörer
Statliga Distriktsveterinärerna behåller sina nuvarande verksamhetsramar, liksom möjligheten att driva poliklinisk verksamhet för häst och sällskapsdjur samt viss stationär vård där de redan är etablerade. De får fortsatt ersättning för deltagande i beredskapen på liknande villkor som gäller i dag.
Deras roll som garant i områden som saknar veterinärer kvarstår. Distriktsveterinärernas roll kommer troligen minska något om fler privata aktörer bidrar i beredskapsarbetet, skriver utredaren.
Ska vara frivilligt
Utredaren avråder från att införa en skyldighet för privata veterinärer att delta i beredskap för djursjukvård under beredskapstid, eftersom det inte bedöms vara förenligt med grundlagsskyddade rättigheter. Eftersom deltagande i beredskapen bygger på frivillighet kan det medföra att det i vissa områden fortsatt blir svårt att rekrytera tillräckligt många aktörer.
Utredningen föreslår att statens ansvar för djursjukvård för sällskapsdjur begränsas. På så sätt ökar incitamenten för privata vårdgivare att ta del av den föreslagna beredskapsersättningen.
Kostnader både ökar och minskar
Den föreslagna beredskapsersättningen och den nya beredskapstjänsten kommer öka kostnaderna för staten men samtidigt bör förslagen leda till besparingar inom Distriktsveterinärerna i takt med att privata aktörer tar ett större ansvar, enligt utredaren.
En konsekvens av att olika aktörer kommer att ansvara för beredskapen är att kostnaden för akut vård sannolikt kommer att se olika ut.
Längre resor
Att sällskapsdjur inte längre kommer att omfattas av det statliga åtagandet innebär att ägarna i större utsträckning blir hänvisade till den privata marknaden, utom i de fall där avlivning krävs av djurskyddsskäl. En konsekvens blir då att djurägare i vissa områden får längre resor till veterinär under jourtid. Förslagen föreslås börja gälla 1 januari 2027.
Förslag till ersättning vid beredskap
Utredningen föreslår att privata veterinärer får 1 500 kronor under vardagsnätter och 2 000 kronor helgnätter. Under beredskapspass lördagar eller söndagar klockan 8-17 föreslås en ersättning på 1 000 kronor. Under vissa allmänna helgdagar föreslås ett tillägg om 500 kronor.