– Sakta med säkert tickar slaktpriserna åt rätt håll, men vi har halkat efter och borde kunna hänga med Tyskland och Irland upp, säger Henrik Lander, ordförande i Sveriges Nötköttsproducenter, SNP, och nötköttsproducent i Molkom i Värmland.
Det pågår diskussioner mellan slakt och handel. Även om slaktpriserna brukar kunna svänga mer nere i Europa, borde inte Sverige fortfarande sedan vecka 44, 2024, ligga kvar under genomsnittspriset i EU.
Att det varit en positiv utveckling för kalvpriserna för avvanda dikalvar är nödvändigt för dikoproducenterna, och deras lönsamhet. Men han betonar att då måste också slaktpriserna följa med upp för att kalvköparen ska få ihop sina kalkyler.
Får flera positiva signaler
Det har varit en nedgång i födda kalvar, men han får positiva signaler om att koslakten verkar mattas av, både från medlemmar och Jordbruksverkets statistik.
– Det är ett lyft sen i fjol, man har fått in gott om mat till djuren och kalvpriserna stiger, säger Henrik Lander.
Den 1 september började ett nytt verksamhetsår för SNP. Det gångna året har fokus varit just på dikorna. Det fokuset kommer att ligga kvar, men det blir en bredare satsning det kommande året. Det gäller också att göra det mesta av de tjurkalvar som föds på mjölkgårdarna. Som att öka andelen köttrassemin i mjölkbesättningarna för att få fram bättre slaktdjur.
Arbetet inför nya CAP har också börjat. Om EU kommer att avsätta mindre med pengar till jordbrukspolitiken gäller det att vara med från start och bevaka branschens intressen. En viktig fråga är att dikorna också bör få en djurvälfärdspeng.
Tidigare intervju: Hallå där Henrik Lander