– Det första kvartalet 2025 ser ut att följa utvecklingen för 2024, säger Johanna Bengtsson, köttraskontakt på Växa
Att seminera de mjölkkor som man inte vill rekrytera efter med köttras ger en kalv med ett ökat värde i köttproduktionen. För att få tillräckligt med rekryteringsdjur seminerar man i stället de kor man vill rekrytera efter med könssorterade kvigdoser (X-vik). Statistiken för könssorterat bygger på antalet seminerade doser från Viking Genetics. Här ingår inte doser som importeras av enskilda gårdar eller andra aktörer.
Antalet rasrena semineringar med köttras ökade till 2022, men har sedan stagnerat. Köttrassemineringar i korsning i dikobesättningarna har dock ökat något. Totalt användes 7 procent av köttrasdoserna i köttbesättningar och 93 procent i mjölkbesättningar.
– Seminanvändningen i köttbesättningarna är fortfarande blygsam. Det är efterfrågan i mjölkbesättningar som är motorn för köttrassemin.
En fjärdedel kött på mjölk
Under 2024 ökade antalet använda köttdoser i mjölkbesättningarna med 17 procent. Andelen köttrassemin i mjölkbesättningarna ligger nu på cirka 25 procent. Angus är den köttras som ökar mest. Även simmental har ökat. Hereford minskade förra året, men där kan bristande tillgång vara en förklaring.
– Hereford och blonde har varit de köttraser som varit svårast att könssortera. Det är så på mjölksidan också att alla tjurar inte går att sortera.
Det kan dels bero på att det är högre kvalitetskrav på doser som ska könssorteras. Dessa brukar samlas på dagens andra språng, men det är inte alla tjurar som vill hoppa två gånger på en dag.
