Nu kommer det att gå att följa lönsamhetsutvecklingen för dikor precis som för ungtjurar på LRF Kötts webb. Syftet är att ge en generell bild av hur dikons lönsamhet utvecklas. Situationen på den egna gården kan vara annorlunda, till exempel utifrån pris på grovfodret eller byggkostnad. De kalkyler som tagits fram av Gård & Djurhälsan, Växa, Sveriges Nötköttsproducenter och LRF Kött presenterades på ett lunchwebbinarium den 23 april.
– Vi kommer att uppdatera uppgifterna fyra gånger per år, säger Anett Seeman, produktionsrådgivare Gård & Djurhälsan. Vi ser hur värdefullt det är för kalkylen med en ökad kalvintäkt och även slaktintäkt på korna.
Räkna på den egna gården
Kalkylerna är beräknade utan betesstöden eftersom de stöden varierar mycket beroende på andelen naturbeten på en gård. Betesstöden måste ju också beaktas för den totala lönsamheten. För den som vill räkna på den egna produktionen så går det att ladda ner kalkylark från Gård & Djurhälsans webb: Kalkylplattform Nöt – Gård & Djurhälsan
– För dikokalkylen är det superviktigt att hålla nere kostnaderna på alla plan.
Till exempel om man lyckas bygga billigt eller producera sitt grovfoder till en lägre kostnad påverkar kalkylen positivt. Precis som om man har mycket betesstöd.
– Kalkylerna just nu är räknade på en intäkt 36 kronor per kilo för avvand dikalv, men vi kan sannolikt räkna med högre pris på kalvarna i höst.
Tre olika kalvningstider jämförs i kalkylerna: januari, mars och september. En kalv född i mars är billigare att få fram än en kalv född i september eller januari. Vilket ju också är en förklaring till att flest dikor kalvar i mars.
– Om man vill jämna ut kalvningsfördelningen över året är det viktigt att också förstå hur kalkylen påverkas. Men det kan finns andra argument som talar för höstkalvning
- Här är en länk till LRF Kött där dashboarden för dikor kommer att laddas upp i nästa vecka: Dashboard Nöt
- En inspelning av lunchwebbinariet kommer att läggas upp här: Lunchwebbinarium – dashboard dikor
- Läs mer: Kominskningen fortsätter Kominskningen fortsätter