Utredning om kontroll i livsmedelskedjan som riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) har lett är tydlig: Myndigheternas attityder mot lantbrukarna behöver förändras och myndigheterna ska ge råd och stöd. I det här fallet handlar det om Jordbruksverket och Livsmedelsverket, men också andra kontrollinstanser som kommuner och länsstyrelser.
– Som kontrollant ska man ge råd och stöd. Den attitydförändringen trycker vi på i utredningen och den tror jag är helt avgörande för många företagare, säger Magnus Oscarsson.
LÄS MER: Utredning: Så ska djurägares rättssäkerhet stärkas vid slakt
Vill se förändringsarbete
Utredningen konstaterar att Livsmedelsverket behöver genomföra ett förändringsarbete för att förbättra kulturen och bemötandet utifrån olika branschers utmaningar och behov.
– Man måste se att man jobbar med och inte mot företag. När myndigheterna bedömer regelefterlevnad och situationer kan betecknas som gränsfall, så tycker vi att de ska tolkas till företagens fördel. Det ska vara lätt att göra rätt!
Är det skillnad på Livsmedelsverkets attityd jämfört med Jordbruksverket?
– Företagarna tycker så.
Ett av förslagen i utredningen är att låta Jordbruksverket och Livsmedelsverket ta över alla kontroller av livsmedel, foder, animaliska biprodukter och djurskydd vid slakt. I stället för 270 kontrollmyndigheter i landet skulle det innebära två stycken och en decentralisering av myndigheterna.
– 97 000 ställen per år kontrolleras och det är en sårbar verksamhet i mindre kommuner. På det här viset kan man få en bättre kontroll och kvalitet. Det kommer att finnas olika team inom olika kontrollområden och man ska veta sin sak.
Vill föreslå en myndighet
Utredning om kontroll i livsmedelskedjan konstaterar att den, utifrån gällande regler, inte kan föreslå endast en myndighet. Men Magnus Oscarsson är tydlig med att de gärna skulle se att det blev så.
– Vår utgångspunkt är att det bästa alternativet hade varit en myndighet för hela livsmedelskedjan. Både Danmark och Norge har det. Men på grund av direktivets begränsningar gick inte det.
Centraliseringen av kontrollerna till de två myndigheterna kan komma att innebära att vissa lantbrukare får betala mer för sina kontroller. En del kommuner har i dag lägre timtaxa än Livsmedelsverket, men exakt hur stor skillnaden blir ekonomiskt för lantbrukare kan inte Magnus Oscarsson säga.
Vill att regeringen håller koll
Däremot tror utredningen att kontrollerna skulle bli effektivare och leda till minskade administrativa kostnader med det nya förslaget. Den trycker också på att regeringen behöver kontrollera så att Livsmedelsverkets avgifter inte ökar för mycket.
Utredning om kontroll i livsmedelskedjan föreslår att de stora delarna av dess förslag börjar gälla från den 1 januari 2028. Men om det blir så är oklart eftersom förslagen först behöver bli godkända av Tidöpartierna och ska sedan ut på remissrunda.
LÄS MER: Riskerar böter för ammoniakläckage – så påverkas lantbruket