Förslag på nya mål för svensk livsmedelsproduktion

Det är på uppdrag av regeringen som Jordbruksverket tagit fram mål för livsmedelsproduktionen i Sverige. Mål har sats för 2035 med delmål för 2030 har tagits fram i samråd med berörda branscher och myndigheter. I grunden finns livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion.

– Det här uppdraget handlar i grunden om att belysa möjligheterna att producera mera mat i Sverige, för att främja tillväxt, konkurrenskraft och livsmedelsförsörjning. Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå, samt att de ska ta hänsyn till både marknadens potential och Sveriges naturgivna förutsättningar, säger Åsa Lannhard Öberg som samordnat uppdraget.           

Förslaget är att målen för jordbruks- och trädgårdsprodukter uttrycks i form av försörjningsgrad. Det är ett mått som visar hur robust produktionen är. Jordbruksverket föreslår mål för 18 råvarugrupper, bland annat:

• Att kött totalt ökar från 70 procent 2024 till 80 procent 2035.
• Att nötkött ökar från 57 procent 2024 till 65 procent 2035.
• Att mjölk ökar från71 procent 2024 till 75 procent 2035.

Stora behov av investeringar

För att nå målen krävs omfattande investeringar i primärproduktionen. Jordbruksvekt har beräknat ungefärliga kostnader för att ställa i ordning åkermark som inte brukas idag samt kostnader för lagring, stallar och nybyggnation av växthus.

• Cirka 9,5 miljarder kronor för vegetabilieproduktionen.
• Cirka 15,5 miljarder kronor för animalieproduktionen.
• Cirka 1,5 miljarder kronor för trädgårdsproduktionen.

De har inte beräknat kostnader för andra investeringar som det finns behov av om produktionen ska öka. Till exempel om åtgärder för grön omställning och insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak.  

Behov av mer mark

För att vi ska nå de föreslagna målen behöver antalet djur öka med mellan 15 och 25 procent beroende på djurslag, Omkring 340 000 hektar mark som inte används idag behöver tas i bruk, främst för odling av foder och för bete men även för produktion av livsmedel. Samtidigt behöver produktiviteten i växtodlingen öka med 1 procent per år och avkastningen från djuren med 0,5 procent per år.

Både möjligheter och utmaningar

Jordbruksverket konstaterar att det finns både möjligheter och utmaningar kopplat till en ökad produktion. Konsumentintresset för svenska mervärden en möjlighet. Balansen mellan en ökad livsmedelsproduktion och värnande om relevanta miljömål kan vara en utmaning, men det finns samtidigt miljönyttor med primärproduktionen och en ökning kan bidra till fler arbetstillfällen samt till mer levande landsbygds- och kustsamhällen..

I rapporten lyfter Jordbruksverket också områden där vi ser behov av att utnyttja och förstärka åtgärder, som ofta redan är igångsatta. Det handlar bland annat om att använda EU:s jordbruks- och fiskeripolitik med tillhörande budget på ett välanpassat sätt, stötta investeringar, öka resurseffektiviteten och minska livsmedelsförluster samt fortsätta det pågående arbetet med regelförenklingar.

Tabell.Investeringsbehov i animalieproduktionen om den ökar enligt förslaget. Källa: Jordbruksverket

• Hela rapporten: Uppdrag att lämna förslag för mätning och uppföljning av livsmedelskedjans utveckling samt att beskriva möjliga målformuleringar.