Under vintern har sju anguskvigor från fyra besättningar runt om i landet blivit spolade hos Anders Wiklert på Nynäs gård utanför Kristinehamn i Värmland. Spolningarna är en del av Viking Genetics ET-projekt för att få fram framtidens semintjurar av köttras, avsedda för användning på mjölkkor.
Line Hjortø, avelsspecialist vid Viking Genetics, har valt ut kvigorna utifrån härstamningar och avelsindex. Johanna Bengtsson, Växa, har besiktigat dem och därefter har Viking Genetics köpt in dem till projektet. Nynäs gård fungerar som spolningsstation och under tidig vår har Växas spolningsteam spolat de sju kvigorna vid två tillfällen och med bra resultat.
Flera dräktigheter
Den första spolningen gav 49 embryon och den andra 45. Man lade in ett flertal embryon från den första spolningen samma dag på mottagardjur i två mjölkbesättningar i Värmland och Tranås. De första dräktigheterna är redan konstaterade.
– Vi är över lag nöjda med resultatet. Det är första gången vi gör det i den här skalan. Sen hoppas man alltid på mer. Det var ju en kviga som inte gav några användbara embryon vid det andra spolningstillfället, men så är det, säger Johanna Bengtsson.
I Danmark har projektet redan varit i gång en tid. Man spolar där kvigor av tre raser – dansk blå, angus och blonde.
– Den första tjuren som producerats inom spolningsprojektet, en dansk blå, har nu börjat producera doser, säger Reni Nielsen, produktchef köttras vid Viking Genetics.
Fem gånger eller 25 embryon
Från Sverige har tre blondekvigor blivit sålda till projektet. De blev dock spolade i Danmark eftersom det inte fanns någon plats där vi kunde spola dem i Sverige. I Finland har man spolat två anguskvigor.
– Kvigan blir spolad maximalt fem gånger eller till dess att hon lämnat 25 embryon som antingen läggs in direkt på mottagardjur eller som går att frysa in, säger Line Hjortø.
Hela projektet omfattar inköp av totalt 20 dansk blå, 10 angus och 10 blonde per år. Man kommer att utvärdera alla de kalvar som är födda inom projektet. De bästa kommer att utgöra nästa generation avelsdjur i projektet.
– Målet är att genom projektet selektera endast en del av djuren. Detta för att få högre selektionsintensitet och större genetiskt framsteg, säger Line Hjortø.